Sida 111
Grufbrytningens ursprung och historia
BRYTNINGSMETODER, STOLLAR OCH SCHAKT.
111
tidigt på åtta särskilda ställen från så kallade lichtloch (vädervexlingsschakt), och fastän arbetet fortgått under mer än ett fjerdedels sekel, är han ännu ej färdigsprängd. Denna stoll blir för grufbrytningen vid Freiberg af största nytta, då han ligger mycket djupare än de nu varande stoliarna och kommer att afleda allt grufvatten. Han utmynnar i Triebischdalen nära Meissen. Tid Röras koppargrufvor är en mycket lång stoll under arbete. I Sverige lia ock några temligen betydliga stollarbeten blifvit utförda eller åtminstone påbörjade, såsom vid Adelfors i Småland och Hellefors i Örebro län.
Ofre delen af en stoll eller ortsträcka kallas tak, undre delen s ål a och sidorna väggar. Gafvelväggen af en sträckort kallas brott eller ort, i detta ords inskränktaste betydelse. Ganska få bergarter ha ett så fast sammanhang, att en genom dem sprängd stoll ej fordrar ett i hvalfform muradt tak till skydd mot ras. Kortare ortsträckor kunna ock medelst for- -timring skyddas för igenrasning. Murning och timring äro två vid grufbrytningen ofta återkommande vigtiga ■arbeten.
Utom nu beskrifna orter och stoilar förekomma äfven dels lodräta, brunnlika, dels mer och mindre lutande «ller donlägiga fördjupningar, som leda från dagen ned i grufvorna, hafva en rund, elliptisk eller rektangulär genomskärning och kallas schakt. Allt efter deras olika ändamål skiljer man mellan undersöknings-, förbindnings-, uppfordrings-, far- eller vandrings-, konst-, väderschakt o. s. v. Väderschaktet, stundom kalladt lichtloch, är endast upptaget för erhållande af nödig vädervexling; i konstschaktet är pumpverket anbragt. Med dagschakt förstår man i allmänhet alla, som börja från dagen, till skilnad från ortschakt, vanligen kallade sänkningar, som äro nedsprängda från «n ort eller ett annat arbetsrum.
Vid anläggningen af ett donlägigt schakt bör lutningen så afpassas, att schaktet, så vidt möjligt, nedspränges i sjelfva fyndigheten, och att således, om
Källa: Internet Archive ·
