Sida 297
Åkerjorden
ÅKEUBRUKSllEDSKAP OCH MASKINER.
297
178. Gammal romersk plog.
bredd och de nu mera föga använda rörkrokarna till rörens läggning i smala diken.
Räknar man till handredskapen de nu mycket använda, från bergsbruket lånade redskapen, såsom jord borr för att undersöka alfven äfvensom klubbor till kokors sönderslående samt hela den för läsaren välbekanta klassen af räfsor och krattor, som utbildats till säclesräfsan för dragare, äro cle flesta hanclredskapen vid åkerbruket uppräknade.
Med plogens användande börjar först det egentliga åkerbruket och dermed äfven civilisationen sjelf. Hos alla åkerbruksidkande folk hölls derför plogen i ära; han prisades af skalderna och förevigades på minnesmärkena som en sinnebild af herraväldet öfver jorden. På fornegyptiska minnesmärken förekomma de första af bikinin gar af plogen, men han är här knappast någonting annat än den krokiga trädgren, som ännu i dag påträffas vid Nilen. Ett långt, i en spets utlöpande kilformigt trästycke, som baktill har en sluttande, med handtag försedd staf och framtill en dragstång, detta är hela konstruktionen af denna ursprungliga plog.
Greker och romare gåfvo detta egyptiska redskap en väsentlig förbättring. Som plogens uppfinnare nämner den grekiska myten än Demeter (Ceres), den allt närande modern, än hennes älsklino T r i p t o 1 e m o s från Eleu ^s , livars namn betyder >:tre gånger körd åker». Att spänna oxar för plogen skulle deremot ha uppfun- : nits af Buzyges i Aten, livars namn betyder oxspännare. H e s i o d o s är den förste, som omnämner plogen och beskrifver honom som tillverkad på sådant sätt, att åsen var gjord af ek samt sulan och vändskifvan af ask eller lager. Först senare infördes bruket af hjul; den arbetande delen var skäret eller bil len.
Romarna sägas af rotande svin ha lärt sig konsten att plöja och efterbildade svinhufvudet vid sin plogtillverkning. Den af dem uppfunna vändskifvan, auris, motsvarade örat och anbraes följaktligen på båda sidorna Ännu påträffas liknande plogar i södra Frankrike under namnet bineur (binae aures, två öron). De romerska skriftställarna berätta oss, att flera slags plogar voro i bruk, nämligen den romerska för styf och den campaniska för lätt jord (Cato;, en sorts kupplop (Varro), en plog för sädens.
Fig. 179. Yngre romersk plog
Källa: Internet Archive ·
