Sida 68
Jordborren och de borrade brunnarna
68
JORDBORREN OCH BE BORRADE BRUNNARNA.
denna svårighet uppfann samme ingeniör Kind en fallborr, som nöjer sig
med en mycket svagare stångkonstruktion, hvars förnämsta egendomlighet utgöres af en nedtill sittande liten sax, hvari understycket hänger och som är så inrättad, att hon på någon viss höjd öfver borrhålets botten släpper understycket, hvilket då faller fritt ned, men, när sedermera borrstångsapparaten sänkes, å nya fattas af saxen. På den nedersta borrstången sitter (fig. 35) en
Mg. 34. Borrad stenkärna, innehållande lerskiffer med växtaf tryck. •, , .« 0
' J rund skifva, 2, som
kan skjutas upp och ned och från hvilken nedhänger en rund jernten, led-
formigt förbunden med två små häfstångsarmar, som, när saxen är sluten, intaga ett vågrätt läge och, när jerntenen ryckes uppåt, tvinga de båda nedtill hakformigt inböjda saxskänglarna 1 att svänga utåt. När sk änglarna är o nästan tillslutna, fatta deras hakar underifrån tag i det knappformigt utsmidda hufvudet på en stadig, fyrkantig, kort jernstång, som rör sig mellan två jernskenor och är nedtill fastskrufvad vid sjelfva borren. A figuren visar a saxen sluten och hållande borren hängande, i b deremot är hon öppnad. Skifvan har nämligen då flyttat sig uppåt något litet och genom denna sin rörelse tvungit de små vågräta häfstångsarmarna att vrida sig i sned ställning, hvarvid dessa i sin ordning drifvit saxskänglarna med deras hakar i sär, så att de släp t mejseln, hvilken följaktligen måste falla. Men emedan förbindningsstycket mellan mejseln och hans upphängningspunkt glider mellan de båda med borrstängerna fast förbundna ledskenorna, hänger understycket åter upp sig i saxen, när man låter hela borrstångsapparaten röra sig nedåt. Skifvan, som genom sitt glidande uppåt på borrstången öpp-Fig. 35. Kinds fallborr. nar saxen, är omgifven af det i borrhålet samlade
Källa: Internet Archive ·
