Sida 148
Grufarbetaren och gruffälten
148
GRUFARBETAREN OCH GRUFFÄLTEN.
verkningen t. ex. år 1644 utgjorde 4 576, år 1665 7 122 och år 1673 8 251 lödiga mark. Denna tillverkning har emellertid under senare århundraden varit mycket vexlande; år 1727 nedgick hon till endast 523, men har för det mesta hållit sig mellan 1 000 och 4 000 lödiga mark. Enligt en af bergshauptman J. H. af Forselies anstäld beräkning skulle Sala silfververk under åren 1400—1817 af kastat vid pass 3 370 000 lödiga mark silfver. Malmen är silfverhaltig blyglans.
Norges största och ädlaste malmfyndigheter brytas i de redan förut omnämda silfvev- och koppargrufvorna vid Kongsberg och Röras, fig. 94 och 95.
EVALD HAMSUN-
Fig. 95. Köras koppargrufva.
Sveriges och hela verldens mest berömda jernmalm erhålles i Dan ne mor a grufvor i Upland (fig. 96 och 97), af hvilka de förnämsta, belägna på östra sidan om och nära intill den lilla Grufsjön, blifvit sammanbrutna till ett ofantligt svalg med stor utsträckning i både längd, bredd och djup. Oaktadt fasta hällen der ligger ända till nära 30 fot under sjöns medelvattenstånd, var dock genom ett vattentätt lerlager, som höjer sig från sjöbottnen i jordbacken emot grufvorna, så att det nästan öfver allt går högrtf än vattenytan i sjön, arbetet på djupet ej särdeles besväradt af sjöns närhet. Men de stora olyckor och kostnader, som naturen sålunda synts vilja förebygga, beredde menniskorna sig sjelfva genom sitt oförstånd att i sjön utföra det odugliga gråberget, hvil-
Källa: Internet Archive ·
