Sida 397
Skogen, hans skötsel och vård
SKOGARNAS INFLYTANDE I FYSISKT-KL1MATISKT HÄNSEENDE. 397
eller mindre gått utöfver dem. Detta skogens undanträngande och de genom befolkningens förökning ständigt växande anspråken på skogsalster fortgingo länge utan hänsyn till framtidens kraf, tills ändtligen det förra öfverflödet hotade att Öfvergå till nöd och fruktan för skogsbrist redan för mer än hundra år sedan stod för dörren. Man började utforska de lagar, hvarefter naturen framalstrar skogen, och sätta honom, såsom samhällets nödvändiga egendom, under statens skydd. Och så utbildades med tiden en skogsvetenskap och en skogslagstiftning.
Om också nutiden ej är fiendtligt sinnad mot skogen, emedan han inser dess absoluta nödvändighet för tillfredsställande af alla slags virkesbehof, betraktas han dock mången gång med likgiltighet. Man tröstar sig i den tron, att »skogen växer igen af sig sjelf», och vet ej, huru föga detta är fallet under nu varande skogsförhållanden. På stora sträckor i vårt land äro redan bergen och den naturliga skogsmarken fullständigt beröfvade all skogsväxt, och äfven i de trakter, som vid en flygtig blick från de allmänna stråkvägarna tyckas vara skogrika, skall man vid närmare efterseende finna skogarna i en betänklig grad uthuggna och glesnade, hvarigenom marken allt mera uttorkar och förlorar sin förra alstringsförmåga. Detta senare är en skogsförödelse, som pågår mindre märkbart för den stora allmänheten, men derför ej mindre säkert. Men skogssköflingen hamnar sig ej ensamt genom brist på virke och öfriga skogsalster, ty skogarna hafva en vida större och mera omfattande betydelse för landet.
Skogarnas inflytande i fysiskt-klimatiskt hänseende, Menniskornas tillvaro och välbefinnande betingas af vissa egenskaper hos klimatet och jordmånen, af en bestämd fysisk beskaffenhet hos ett land, men härpå utöfvar skogen ett mäktigt inflytande. Värme och fuktighet, vindarnas styrka, jordytans större eller mindre förändring m. m. bero i väsentlig mån på skogarna. Det lära historien och den dagliga erfarenheten.
På luftens årliga medeltemperatur har skogen under våra breddgrader intet väsentligt inflytande, men väl på värmets fördelning efter årstiderna och under dygnet. Under vegetationstiden afdunstar en betydlig mängd vatten i skogen i följd af trädens lifs verksamhet. Så väl härigenom som genom solstrålarnas utestängande är skogsluften alltid svalare om dagen än luften öfver det öppna fältet; om natten deremot är vid klar himmel skogsluften varmare, ty jordytans värmeutstrålning och afkylning äro då vida större på fältet än i skogen, som genom sitt täta löfverk qvarhåller det från marken utstrålande värmet. Hvad som gäller om dagen, gäller likaledes om sommarn i motsats till de andra årstiderna. Medan sommarvärmen längre bibehåller sig i skogen och vintern sålunda senare inbryter, fördröjes der å andra sidan vårens ankomst, hvarigenom de tidiga vårfrosterna verka mindre skadligt i skogbygden. Då nu luftlagren ständigt blandas med hvarandra, inses lätt, att skogen måste verka välgörande på en kringliggande trakt derigenom, att han upphäfver ytterligheterna i temperaturen, att vår och höst böra blifva
Källa: Internet Archive ·
