Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 17
Originalsida 17
Originalsida 16
Originalsida 17
16–17

Sida 17

I. Rörelsernas utgångsställningar

HÄRLEDDA UTGÅNGSSTÄLLNINGAR.

17

11. Ba/ansstående.

Ena foten hvilar på ett smält eller afrundadt redskap, den andra sväfvar fritt. Fig. 13.

Denna ställning är ganska svår, hvarföre ett biträde vanligen håller den balanserande i den ena eller i båda händerna.

Ställningen kallas äfven vågstående.

12. Ha/fkrokstående.

Ena benet upplyftes i böjd ställning,, så att rätt vinkel uppkommer uti knä- och lårleden. På det kvarstående benet balanseras nu, hvarvid bål och hufvud hållas upprätt, armarne äro nedhängande. Denna ställning har äfven varit benämnd: språngstående.

Fig.: 13.

13. Utfal/stående.

Ena foten framflyttas tre fotlängder, hvarvid det framflyttade benets knä böjes, så att det kommer lodrätt öfver samma fots tår. Kroppen lutas framöfver och uppbäres af det främre böjda benet; det bakre benet sträckes och bildar en rät linie med bålens bakre sida och en spetsig vinkel mot golfvet. Ena armen, motsvarande främre benet är uppåt, den andra bakåt sträckt. Fig. 14

Sjukgymnastik.

Vig. 14.

2

Källa: Internet Archive ·