Sida 76
Rullning
76
RÖRELSERNA.
2. Halfliggande grenrullning.
Rörelsegifvaren, stående vid sidan af rörelsetagarens böjda knä, fattar med ena handen om foten och med den andra om knäet, hvarefter han låter det senare beskrifva en kretsformig rörelse ifrån medellinien utåt. Rörelsen kan äfven omvexlas och göras utifrån och inåt, men den bör ej gå öfver kroppens medellinie.
Om benet af ett eller annat skäl ej kan rullas i krökt ställning, kau rullningen utföras med rakt ben och kallas då benrullning.
Rörelsen användes vid styfhet i lårleden och såsom afledande isynnerhet mot sjukdomar i underlifvet.
b) Med öfre extremiteterna.
En passiv fingerrullning i leden mellan fingrarna och mellanhandsbenen användes vid stelhet i nämda leder. Den kan naturligtvis tagas i såväl stående som sittande ställning. Rörelsegifvaren fattar med ena handen om fingrarne och verkställer rullningen, under det handleden fixeras med den andra.
Handledsrullning sker i stående eller sittande ställning. Rörelsegifvaren fattar med en af sina händer rörelsetagarens hand och fixerar hans underarm med sin andra hand ; underarmen kan äfven hvila på något annat stöd. Rullningen af handen sker omvexlande åt båda sidor och i så stor omkrets som rörligheten i leden medgifver.
Rörelsen användes i förening med böjning och sträckning mot stelhet i leden och mot kalla händer. Den är afledande från bröstet och hufvudet.
Då rullning sker uti axelleden är benämningen för densamma armrullning.
1. Famnsittande armrullning.
Rörelsegifvaren, stående bakom rörelsetagareu, fattar honom strax nedom armbågarne och stöder med sitt bröst mot hans rygg. Armarne hållas raka af rörelsetagaren, men
Källa: Internet Archive ·