Sida 149
XX. Anfall och försvar
— Otvifvelaktigt, men utan att göra sig reda för dessa lysande punkters ursprung har Herschel icke sjelf slutit från deras tillvaro till nödvändigheten af en månatmosfer.
— Bra svaradt! — sade Michel Ardan, komplimenterande sin motståndare. — Jag hör, att ni är ganska hemmastadd i selenografien.
— Ganska mycket, min herre, och jag vill tillägga, att de skickligaste observatörer, de som mest studerat nattens stjerna, nämligen Beer och Mädler, öfverensstämma i att månen är i fullkomlig saknad af luft på sin yta.
En rörelse uppstod inom församlingen, som tycktes blifva förvånad öfver denne sällsamme mans bevis.
— Det är godt och väl, — svarade Michel Ardan med det största lugn i verlden, — men låtom oss nu komma till ett vigtigt faktum. En lärd fransk astronom vid namn Laussedat bevisar, att då han den 18 Juli 1860 observerade förmörkelsen, voro nymånens horn runda och afstympade. Men detta fenomen har endast kunnat frambringas genom en afvikelse af solstrålarnes lopp genom månens atmosfer, och någon annan förklaring är icke möjlig.
— Men är detta faktum fullkomligt säkert? — frågade den okände lifligt.
— Fullkomligt säkert!
Församlingen vände sig nu ånyo mot sin favorithjelte, hvars motståndare förblev tyst. Ardan tog åter till ordet, och utan att yfvas öfver sin senaste framgång sade han helt kort:
—. Ni ser nu, min bäste herre, att man icke bör på något bestämdt sätt uttala sig mot tillvaron af en atmosfer på månens yta; denna atmosfer är sannolikt icke mycket tät, utan snarare ganska tunn, men vetenskapsmännen antaga likväl i dag allmänt, att den finnes till.
Källa: Project Runeberg ·
