Sida 339
1914
Enköpingsdoktorn 75 år.
Mannen som gjort Enköping till svenska sjuklingars Lourdes. D:r Westerlund 75 år den 22 oktober.
Enköpingsdoktorn fyller sjuttiofem år om torsdag. Från hela Sverige, Skandinavien, världens alla kanter skola då tacksamma tankar gå till människovännen och hjälparen, en av den svenska läkarkårens främsta praktiker, doktor Ernst Westerlund.
Vad Ernst Westerlund genom sitt livsarbete betytt och ännu betyder låter sig inte sägas med få ord. Ingen nu levande svensk läkare torde kunna räkna en så vittomfattande praktik som han; Enköping har genom honom blivit ett svenskt Lourdes. Dit strömma patienter från Skandinavien, Finland och Ryssland, men också från Tyskland och Amerika komma de.
Vari ligger månne förklaringen till denna enastående framgång? Doktor Westerlund har en gång givit den för sitt eget vidkommande: ett rastlöst arbete. Och det är väl allom bekant att Enköpingsdoktorn hör till dessa lyckliga människor som decennium efter decennium kunna med lika kraft och energi vara i verksamhet dygnet runt utan att tyngas ned av arbetsbördan. Det måste också en sådan styrka till för att hålla samman det stora arbetsfältet. Ett tjugutal sjukhem inom och utanför Enköping kräva hans dagliga ronder, och otaliga privata patienter fordra hans ständigt skärpta uppmärksamhet. Den sjuttiofemårige läkaren börjar sina mottagningar kl. 7 på morgonen, varefter den första ronden göres till kl. 2. Eftermiddagen upptages av nya mottagningar till kl. 8 på kvällen, då en ny rond göres på några timmar. Och sedan väntar den vidlyftiga korrespondensen på besvarande. Det blir inte ofta många timmars vila på
dygnet.
D:r Westerlunds läkemetoder.
Otaliga äro berättelserna om Westerlunds undergörande läkemetoder. Många äro väl som så mycket annat i samma genre rent legendariska, men få äro så legendariska att de inte möjligen skulle kunna vara sanna. Ty det sker verkligen rätt underbara saker i det lilla Enköping. Det berättas t. ex. att en ung man, som led av självmordsmani av Westerlund sattes i arbete hos en — likkistfabrikant. Där svarvade han och hyvlade i sitt anletes svett och åstadkom under mästarens ledning ett riktigt gott arbete, en rymlig och snygg likkista. Och han blev frisk på kuppen. Kroppsarbete regelbundna timmar om dagen ingår som ett viktigt moment i de Westerlundska nervkurerna. Och överallt i staden påträffar man patienter i arbete; på apoteket står en trött-
22—616862.
Doktor Ernst Westerlund i sitt mottagningsrum.
studerad kemist och blandar droger, i pappershandeln står en man som levat sina år i ensamhet och nu behöver öva sig i att se folk i ansiktet. I verkstäderna, i de många trädgårdarna, ute på pepparrotsfälten, överallt möter man patienter i arbete. En särskild vävskola har doktor Westerlund upprättat för dem. Den ledes av fröken Stenhammar, en kusin till kompositören Wilhelm Stenhammar, och där arbetas det rastlöst. Vid en vävstol sitter en officer och gör rosengång, vid en annan väver en utarbetad tjänsteman i verken det härligaste munkabälte, vid en tredje låter en av allt penningräknande slutkörd finansman skottspolen gå över en drällvävnad. Och uppkletad i en gungstol sitter en läroverksadjunkt, som söker bot för en olycklig kärlek, och syr på stramalj; han är så upptagen av att räkna maskorna att han sannerligen inte hinner tänka på »föremålet», och sedan konstaterar han till sin förvåning att hela tre timmar gått utan en tanke på den älskade. Det måtte alltså inte vara så farligt med den sjukan, tänker han efteråt.
337
Källa: Project Runeberg ·
