Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1907-1918

Originalsida 377
Originalsida 377
Originalsida 376
Originalsida 377
376–377

Sida 377

1915

Den eviga spriten.

Den förlorade sonens återkomst.

Sj

Författaren Martin Koch har efter den storm i vattenglas som hans bekanta nykterhetssatir »Vattendroppen» åstadkom, åter inträtt i Templarorden.

Herr Redaktör!

Till ovanstående vackra gubbe, ritad av Mig Själv och föreställande Mig Själv med ett så pass åldrat utseende, att jag kan använda porträttet i många år att växa i, kan jag inte finna lämpligare och för Mig Själv mer smickrande text än följande utdrag ur ett anonymt brev, som kom mig tillhanda i dag — till familjens stora förtjusning, vi räkna de anonyma breven som stolta segertecken och läsa dem inte, nej sjunga dem vid sakta musik på min Brock-luta.

Din jävla idiot! Jag har läst ett par av dina förbannat idiotiska böcker, fy fan! Tänk på, när du skriver, att du skriver bara dynga utan värde, att det du skriver är skrivet tusen ggr bättre förut, och att din publik, den lilla du har, anser dig för en djävligt usel kolportör, plagiatkokare. Dra åt helvete!

Notarie.

Till ovanstående må endast tilläggas, att jag är 33 år, döpt, konfirmerad och gitt. Lidingö-Brevik den 23 november 1915. Med utmärkt högaktning. Martin Koch. »Söndags-Nisse».

Cenakelkultur.

Ur »En studie över nykterhetsordnarnas inre liv och verksamhet».

Av Fil. d:r O. Wieselgren. Nöjeslivet inom logerna.

De förekommande förlustelserna äro av allehanda slag och äro synbarligen ägnade att motsvara de mest skiftande anspråk. Än anordnas amerikanskt »hokus pokus» »muntrationsafton», »tårtauktion», »rosettafton» eller »äggrullning», än en »brasiliansk korgafton».

Oscar Wieselgren.

Diskussionsämnen.

En godtemplare indelar hela mänskligheten i absolutister och drinkare. Några nyanser mellan dessa båda kategorier känner ordenstermen aldrig. »Bröderna berätta något ur sitt föregående liv som drinkare.»

En annan liknande lyder på följande sätt: »Hur böra våra unga systrar förhålla sig till sina supiga beundrare.»

»Vilken är nykterhetsfolkets största fiende, drinkaren, krögaren, prästerskapet eller lagstiftningen?»

»Är bicykeln ett fördärv för dem som begagna rusdrycker.»

»Kan en person, som ej använder den s. k. fisksupen hava större julglädje än den, som tager många dylika?»

»Om en broder råkat bliva kär i en flicka, som begagnar spritdrycker, är det rätt av honom att gå ut ur logen?»

»Vilken kan anses värst att bringa till tystnad, en fyllhund eller en vanlig hund, och vilken av dessa är farligast att råka ut för då han är retad?»

»Äro ångmaskinen och fylleristen lika, eftersom det säges, att båda skola hava ångan uppe?»

Olaga utskänkning i 9 år.

Den danska föreningen Ekko i Malmö har under nio års tid utan tillstånd bedrivit fullständig utskänkningsrörelse i sina lokaler även till icke medlemmar. En ur föreningen utbruten grupp medlemmar ha sedan i höstas gjort sammaledes i andra lokaler. De ha handlat i god tro på grund av ett löfte av förre polismästare Adler. Styrelsemedlemmarna ha åtalats.

Karl-Erik Forsslund.

Skalden Karl-Erik Forsslund.

Förut utbildare av nykteristiska chronschougare och ivrig alkoholfördömare, men nu gärna tagande »en knapp i västen» och därför förklarad fågelfri av förbudsfanatikerna.

Abptell.

Deklaration.

Karl-Erik Forsslund, som förr var nykter, deklarerar i Strix sin avsky för alla slags åsiktsknappar.

VILDENS SÅNG.

Knappstöparmästare, nu är din gyllene tid. Strykande åtgång de ha, dina billiga varor. Röda och blå gula och grå knapparna dina pryda de kämpande skaror, fälttecken stolta i tungornas bullrande strid.

Stöpare, varken med röd eller blå eller vit knapp skall du fläcka min rock, hur din locksång än ljuder. Oknäppt och fri vill jag förbli. Bort med din slev — såvida du inte mig bjuder en knapp i västen, då säger jag tack och giv hit! K. E. F.

Carl Larssons nykterhetsbekännelse.

Men nykterhetsvän anser jag mig vara: jag hatar detta griseri — i både högre och lägre klasser — som har de många beteckningarna »supa sig full» — »vara på nocken» — »i gungan» — ja... nej, adjö! Men innan jag går hören min bön: Vanära och kroppsaga åt fyllerister!

375

Källa: Project Runeberg ·