Sida 62
1909
Allmän rösträtt för män.
Satie
fyrar ÅR
Riksdagshuset.
Det Lindman—Tällbergska Rösträttsförslaget antaget med 119 röster mot 22 i första och 158 röster mot 53 i andra kammaren — 14 blanka sedlar.
När beslutet fattades.
Under en stämning som hade föga av de stora ögonblickens spänning, trots de fyllda åhörarläktarna, behandlade riksdagen onsdagen den 10 februari det Lindman—Tällbergska rösträttsförslaget, som antogs med ovan nämnda röstetal. Dessutom förekommo 10 övriga grundlagsärenden. Vid rösträttsdebattens början hade statsminister Lindman tagit första kammaren på sin lott och överlämnat den andra kammaren åt jordbruksminister Petersson i Påboda och justitieminister Albert Petersson.
Hur Första kammaren väljes.
Första kammaren består av 150 ledamöter. De utses ej genom direkta folkval utan omedelbart av landsting och stadsfullmäktige i de städer, som ej deltaga i landsting, vilka valkorporationer äga viktiga uppgifter utom dessa val, men själva tillsättas genom folkval, ehuru enligt en i någon mån begränsad och graderad rösträtt.
Villkor för valbarhet till Första kammaren.
Som villkor för att kunna tillhöra Första kammaren fordras uppnådd 35 års ålder samt att man äger och i minst 3 år ägt fastighet till minst 50,000 kr. taxeringsvärde eller skattar och i 3 år har skattat för minst 3,000 kr. inkomst.
Valbarheten är ej bunden vid bostad inom valkretsen.
Förloras valbarheten efter valet frånträdes riksdagsmannauppdraget.
Tiden för uppdraget är 6 år med omval för 1/6 av kammarens ledamöter vart år.
Ledamot av Första kammaren åtnjuter av statsmedel ersättning för resa till och från riksdag och för två resor till och från hemmet under lagtima riksdag samt arvode av 1,200 kr. för lagtima riksdag.
62
Hur Andra kammaren väljes.
Andra kammaren består av 230 ledamöter, som alla enligt regeln väljas proportionellt.
Valet gäller för tre år och förrättas i september året före treårsperiodens början, utom vid kammarupplösning, då det sker genast.
Valet tillkommer året efter uppnådd 24 års ålder varje myndig, ej under konkurs ställd välfrejdad svensk man inom valkretsen, vilken ej häftar för fattigunderstöd från löpande eller näst förflutna kalenderåret, som erlagt sina under de sistförflutna kalenderåren till betalning förfallna utskylder till stat och kommun och som fullgjort sina t. o. m. utgången av nästförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Valrätten till Andra kammaren är sålunda icke inskränkt genom någon förmögenhetscensur. Den utövas omedelbart genom personlig inställelse, och varje valman har blott en röst.
Villkor för valbarhet till Andra kammaren.
Valbarheten till Andra kammaren är inskränkt till dem, som ha valrätt inom valkretsen, dock i stad med flera valkretsar inom någon av dessa. Förändrade bostadsförhållanden medföra likväl ej förlust av riksdagsmannauppdraget under pågående period. Ledamot av Andra kammaren har samma rätt till reseersättning och arvode som medkammarens, men får ej avsäga sig riksdagsmannauppdraget, såvida han icke har förfall, vars giltighet godkännes av konungens befallningshavande.
Hur rösträtten verkar.
Genom det nu införda proportionella valsystemet har valmanskåren i Sverige stigit till 19,3 &Z av folket.
Källa: Project Runeberg ·
