Sida 77
1909
General förutsäger mordet.
ag | EA bantad War STARR
Ha I ap f adde! GR
Peda HA ER Ak RAL Meri
på
idag VE JA
TEN (6)
Ved 3 Jrras hear och La bar a LA A ta ALA 2
NAS BON
Å ÅA SG
SA Än a KA ar GV
Lot Feel ES
Lag Fen
Akll (0 SR bavnibe Jekoa Ao
saa
Ett brev av Hjalmar Wång.
Ungsoeialistisk demonstration vid Hjalmar Wångs grav.
Agitatorn Ernst Holmén anhållen för uppmaning till våldsdåd. — En bageriarbetare, som drar fram en laddad revolver, arresterad.
En ungsocialistisk demonstration, som torde få rättsligt efterspel, ägde rum den 11 juli vid Hjalmar Wångs grav. Agitatorn Ernst Holmén höll här ett tal vari han tämligen oförtäckt prisade Wångs död. Han blev omedelbart därefter anhållen, jämte en bageriarbetare Karl Emil Hjalmar Fahlström, som fällt hotfulla uttryck mot en person vilken varit vittne till demonstrationen och som sökt ge en revolver åt Holmén sedan denne blivit anhållen.
Sedan vi sett Wångs öde — så ungefär föllo talarens ord — skall vår kamp mot förtrycket bli bittrare än förut, ty det var det hat samhället ingav vår kamrat som drev honom i döden och som kom honom att ge döden åt en annan, en representant för förtryckarna. »Vi räcka varandra handen på att utkräva hämnd». Talaren frambar ett tack till Wång för »vad han gjort» varefter han avslutade sitt tal med att utbringa ett leve för Hjalmar Waångs förhånade och smutskastade minne.
Efter ett fyrfaldigt hurra nedlades på graven en krans med röda band, på vilka lästes »Med kamratlig hälsning». På bandet lades sedan ett exemplar av Brand.
Holmén torde bli åtalad för prisande av brottslig handling och uppmaning till våldsdåd.
Då general Björlin förutsade general Beckmans mord.
Generalen, som ligger sjuk i Varberg, är sanndrömmare.
Natten mellan fredagen den 25 och lördagen den 26 juni — general Beckman mördades, som bekant, vid halv 12-tiden på lördag kväll — började plötsligt Beckmans namn förekomma i generalens yrseltal. Upprepade gånger klagade han över att det var någon som ville göra Beckman illa — sjuksköterskan förstod först inte vem han menade, men slog upp en statskalender och fick klarhet i saken. Den natten lyckades hon emellertid lugna generalen, och han fick efter en stund ro.
Även under lördagens lopp, då general Björlin var fullt klar och redig, kände han på sig att någonting var i görningen. Han nämnde då inga namn, men försäkrade flera gånger att det händer något ruskigt i Stockholm i dag.
Så kom kvällen. Generalen blev åter, såsom alltid på nätterna, oredig, och samtidigt inställde sig oron, fastän nu mycket starkare än kvällen förut. Vid 9-tiden lade han sig till vila. Han slumrade av för ungefär en halvtimme, men väcktes åter av samma oförklarliga oro, som nu växte för varje minut.
Att ligga till sängs blev honom nu omöjligt. Han steg upp, och iklädd nattrock började han vandra av och an i rummet. Allt ängsligare talade han om Beckman: han hade klart för sig att han själv befann sig i Stockholm och att det gällde att skynda till den hotade vännens hjälp. Flera gånger sprang han ut och ville öppna tamburdörren, en gång hann icke sjuksköterskan hejda honom förrän han
redan öppnat dörren, slängt av sig nattrocken och börjat stiga ned för trappan.
Fram mot 11-tiden nådde nervositeten sin höjd. Plötsligt utropade han: — Hör inte syster hur skotten smälla.
Då sjuksköterskan försökte lugna honom blev han häftig och otålig och fortsatte retad:
— Ser då inte syster röken efter skotten? Jag såg hur de sköto Beckman. Ser ni inte hur blodet rinner ned på gatan?
Hela natten tillbragte generalen sedan i samma överretade tillstånd. Han fick inte en blund i sina ögon och kom i sin yrselfantasi åter och åter tillbaka till mordet. Först vid 6-tiden på morgonen fick han en stunds ro.
Då han vaknade var han åter klar och redig. Men minnet av nattens syner stod ännu kvar, och han sade till sjuksköterskan:
— Syster skall få se att general Beckman blivit skjuten.
Vid 9-tiden kom tidningen. Sjuk- | sköterskan rev i tamburen upp bladet och läste till sin häpnad telegrammet | om mordet. Generalen begärde genast | tidningen och konstaterade nästän högtidligt sin sannspådom:
— Nu står det i tidningen att general Beckman blivit mördad.
General G. Björlin.
717
Källa: Project Runeberg ·
