Sida 282
Lagerqvist ...
Byggningabalk 1819. Under tiden inträffade den förändring i lagkomiténs sammansättning, att Afzelius såsom sökande till en juris professur vid universitetet i Åbo 1818 erhöll entledigande från sin befattning i komitén. Efter det Utsökningsbalken och Rättegångsbalken under 1821 undergått granskning, utgåfvos de 1822 på trycket. I anledning af inkomna anmärkningar vid förslagen företogo de arbetande ledamöterna en revision af dem. De förändringar, som dervid blefvo vidtagna, genomgingos 1825 af de granskande ledamöterna, hvarefter de sålunda omarbetade förslagen till förutnämnda balkar 1826 trycktes i ett sammanhang med titel: Förslag till allmän civillag. Sedan arbetet med civillagen sålunda fullbordats, företog lagkomitén kriminallagen. Under loppet af åren 1830 och 1831 sammanträdde komiténs arbetande ledamöter med ledamöter af den till utarbetande af en kriminallag för Norge förordnade komitén för att, såvidt möjligt vore, bereda öfverensstämmelse mellan båda rikenas kriminallagar. Det af lagkomiténs arbetande ledamöter uppgjorda förslaget blef, utan att vara af de granskande ledamöterna genomgånget, offentliggjordt 1832 under titel Förslag till allmän criminallag. Förslaget innehöll dels en straffbalk, svarande mot missgernings- och straffbalkarna i 1734 års lag, dels ock en rättegångsbalk, innehållande rättegångsordningen i brottmål. De mot förslaget till kriminallag gjorda anmärkningarna upptogos af lagkomitén till besvarande i det af komitén 1834 afgifna Utlåtande i anledning af anmärkningar vid förslaget till allmän criminallag, deruti jämväl är intaget förslag till de ändringar i den förut tryckta texten, hvilka lagkomitén ansett sig böra tillstyrka.
Vid 1834 års riksdag öfverlemnades lagkomiténs förslag till civillag till rikets ständer. Ständerna inskränkte sig vid denna riksdag till att begära, att en sammandragen och lätt öfverskådlig framställning af båda förslagen till plan och allmänna grundsatser äfvensom en jämförelse med gällande lag måtte blifva före påföljande riksdag författad och af trycket utgifven för att kunna tjena till ledning vid ständernas granskningsarbete. Med anledning deraf förordnades den så kallade Tablåkomitén, hvilken dock till följande riksdag hann publicera allenast tablån öfver civillagsförslaget. Vid riksdagen 1840 tillkännagaf konungen, att hinder mött för den slutliga granskningen af lagförslagen, men att han hoppades blifva i tillfälle att vid nästkommande riksdag aflåta proposition i ämnet. I skrifvelse d. 3 Mars 1841 hemställde emellertid ständerna -- hvilka för sin del ansågo ämnets vigt fordra, att, innan lagförslagen till hufvudsaklig pröfning förekommo hos ständerna, en ytterligare granskning deraf företoges --, att en komité eller lagberedning måtte blifva förordnad, hvilken skulle ytterligare granska och genomgå desamma, och borde dess arbeten så ställas, att tryckningen af de sålunda beredda förslagen till civil- och kriminallag kunde vara fulländad före den riksdag, som infölle näst efter tre år. Ehuru sålunda lagkomiténs förslag till civil- och kriminallag icke omedelbart blifvit antaget såsom lag, har det dock utöfvat ett genomgripande inflytande på det efterföljande lagstiftningsarbetet och hufvudsakligen legat till grund för de lagar, som blifvit stiftade efter dess afgifvande. -- Jfr K. J. Schlyter: "Juridiska afhandlingar",2:dra h.: "Om den gamla lagkommissionens senaste arbeten för den år 1736 stadfästade lagboken samt de sedermera fortsatta förberedande anstalterna för lagstiftningen" (1879). L. A.
Lagkommissionen. Efter det Landslagen och Stadslagen blifvit under början af 1600-talet tryckta, dröjde det icke synnerligen länge, innan särskilda kommissioner nedsattes för att uppgöra förslag till de förklaringar och tillägg till lagen, som visat sig företrädesvis behöfliga. Så tillkallades vid riksdagen i Nyköping 1640 presidenterna och några assessorer från Svea, Göta och Åbo hofrätter för att afgifva betänkande öfver sjutton rättsfrågor, och en kommission af nitton lagfarne män från öfver- och underrätterna, bl. a. J. Stiernhöök och G. Stiernhielm, kallades att 1643 infinna sig i Stockholm för att öfverlägga om afhjelpande af åtskilliga brister i "justitiaewäsendet". De sistnämnde afgåfvo också d. 17 Mars 1643 "betänkande öfver några punkter uti justitieväsendet". Derefter öfverlemnades af regeringen åt en mindre kommission, bestående af fyra af den större kommissionens ledamöter (bland dem Stiernhöök och Stiernhielm), att utarbeta vissa punkter, i synnerhet rörande processen, hvarjämte doktor Figrelius anmodades att afgifva betänkande om processen i stadsdomstolarna. De sålunda utsedda personerna aflemnade sistnämnda år fyra särskilda lagförslag: 1) Tingmåla rätt, 2) Processus i missgerningom och höghmåhlom 3) Om straff i missgerningom och höghmåhlom och 4) Rådstuguuprocess. Dessa förslag föranledde dock icke någon åtgärd af regeringen. -- Emellertid framhölls vid flere riksdagar behofvet af att de gamla landsoch stadslagarna måtte af lagkunnige män revideras, förtydligas och förbättras. Med anledning af hvad i denna fråga förekom vid 1664 års riksdag beslöts i rådet, att en ny kommission skulle granska hvad som under drottning Kristinas tid blifvit uppsatt öfver lagen och öfverlägga hvad ytterligare borde tilläggas. Denna kommission, hvari Stiernhöök deltog, afgaf 1663 förslag till straffordning samt till åtskilliga processuella stadganden jämte betänkande öfver riksdrotsets uppsatta punkter. Vid följande riksdag (1668) gillades af ständerna det af regeringen framställda förslaget att lagens revision skulle fortsättas, så att arbetet vore färdigt vid konungens tillträde till regeringen. Med anledning deraf förordnades 1669 Stiernhöök och assessoren Berling att företaga revisionen af Sveriges lag, hvilket arbete afstannade med Stiernhööks död (1675).
Sedan vid efterföljande riksdagar erinringar om revision af allmänna lagen blifvit gjorda och särskildt 1686 års riksdag anhållit, att lagen måtte öfverses, förbättras och bringas i god ordning samt affattas på det för tiden brukliga svenska språket, utfärdade Karl XI d. 6 Dec. 1686
Källa: Project Runeberg ·