Sida 281
Lagerqvist ...
statsutskottet, som handlägger frågor, hvilka röra lagarna angående grunderna för de ordinarie inkomsterna, när dessa frågor ej höra till lagutskottet, af bevillningsutskottet, när lag har till föremål bevillningsfråga, af bankoutskottet för banklagsfrågor, för öfrigt af lagutskottet (se d. o.). I Sverige gäller ej, såsom i Danmark m. fl. land, att vid lagförslags behandling i kammare s. k. läsningar skola iakttagas, utan dessa förslag upptagas efter undergången behandling i utskott till öfverläggning och afgörande, efter det stadgad bordläggning (se d. o.) blifvit iakttagen, i likhet med hvad som gäller för motioner, som skola göras till föremål för båda kamrarnas pröfning. I Norges storting undergå lagförslag en olika behandling mot andra frågor, i det att de behandlas i odelsting och lagting samt fordra, för att kunna af stortinget för dess del antagas, öfverensstämmande beslut af odelsting och lagting eller ock, derest icke lagtinget godkänner odelstingets efter anmärkningar af lagtinget för samma ting framlagda definitiva förslag, två tredjedelar af samladt stortings röster. Under lagförslag förstås i allmänhet hvad som är affattadt i lags form och icke intränger på konungens utöfvande makts område. H. L. R.
Lagga, socken i Stockholms län, Långhundra härad. Arealen 4,496 har. 825 innev. (1883). L. bildar med Östuna ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Vaksala kontrakt.
Laggdiken l. backdiken, landtbr., kallas de diken, som anläggas omkring ett odlingsfält för att upptaga från angränsande höjder tillströmmande vatten, hvilket sedermera genom afledningsdikena bortföres till floddiket. Se Afdikning.
Laghouat (El Aghuat), stad i Algeriet, ligger i en på dadelpalmer och sydländska fruktsorter rik oas (152 har) i södra delen af provinsen Alger och besökes af jägare, hvilka redan der kunna komma i beröring med lejon, strutsar och gazeller. Omkr. 3,000 innev. Handel med elfenben, guldstoft, strutsfjädrar m. m. från det inre Afrika.
Lagidium l. harmus-slägtet, zool., hör till harmössens familj (Chinchilidae) inom gnagarnas ordning (Glires) bland däggdjuren. Både fram- och bakfötterna hafva fyra tår med små klor. Hufvudet liknar med sina långa och smala öron samt sin korta nos mycket hararnas. Morrhåren äro synnerligen långa och räcka bakom skuldran. Svansen är lika lång som kroppen, undertill och på sidorna klädd med korta, ofvantill med långa hår. Fällen är långhårig och mjuk. Kindtänderna hafva 3 lameller; den första i underkäken har dock blott 2 1/2 sådana. Hit hör harmusen, L. Cuvieri, som ofvan är askgrå, på sidorna ljusare och stötande i gult, har 80 mm. långa öron, blir så stor som en kanin samt är hemma på Perus och Bolivias högslätter ända till 3,500--4,000 m. öfver hafvet.
Lag-initiativ. Se Initiativ och Lag.
Lagkomitén. Vid riksdagen 1809--10 afgaf lagutskottet ett betänkande angående lagarnas särskiljande, förenkling och förbättring, dervid utskottet förordade, att en komité af sakkunnige män måtte förordnas, hvilka borde arbeta på lagars och författningars redaktion och förenkling, att denna komités arbeten måtte blifva af trycket utgifna såsom projekt för att åt allmänheten öppna tillfälle för påminnelser och anmärkningar, samt att komitén borde taga dessa påminnelser i öfvervägande för att inkomma med betänkande och förslag till K. M:t och nästa lagtima riksdag. Med anledning af denna lagutskottets framställning beslöto rikets ständer en skrifvelse derom att en lagkomité måtte blifva förordnad. Sedan 1810 års riksdag i Örebro anslagit medel till den ifrågasatta komitén, förordnades af konungen d. 9 Nov. 1810 en sådan med justitiestatsministern som ordförande för att föreslå på hvad sätt rikets ständers önskan bäst kunde uppfyllas, hvad som egentligen borde utgöra föremål för den blifvande lagkomiténs granskning samt af huru många och af hvilka ledamöter densamma skulle komma att bestå. I öfverensstämmelse med hvad af denna förberedande komité blifvit föreslaget, fastställde K. M:t såsom allmänna principer, hvilka skulle vid arbetet följas, bl. a. att lagkomiténs arbeten skulle inskränkas till ny allmän civil- och kriminal-lag samt att 1734 års lagbok i anseende till sin yttre form och indelning skulle följas. Antalet af ledamöter, hvilka egentligen skulle lägga hand vid arbetet, bestämdes till fem, men derjämte skulle några andra för sakkännedom utmärkta ämbetsmän i Stockholm förordnas att deltaga i den blifvande komitén, såväl då förberedande öfverläggningar som då arbetets granskning kunde vara i fråga. Till ordförande i lagkomitén nämndes under år 1811 dåvarande justitiestatsministern grefve F. Gyllenborg och till granskande ledamöter statsrådet friherre M. Rosenblad, två justitieråd, justitiekansleren, justitieombudsmannen, ett hofrättsråd, tre ledamöter i kollegier och två andra ämbetsmän. Till arbetande ledamöter utsagos fem personer, bland dem assessoren O. Zenius och advokatfiskalen P. Staaff. Den förberedande komitén hade ansett, att lagkomiténs förslag till ändringar och förbättringar i lagen skulle kunna vara utarbetadt och i tryck färdigt till slutet af Juni 1813. Emellertid visade sig denna beräkning, såsom naturligt var, helt och hållet felaktig.
Under tiden 1811--1814 var lagkomitén hufvudsakligen sysselsatt med granskningen af ett af komiténs ledamot professor L. G. Rabenius framlagdt förslag till missgernings- och straffbalk, hvilket förslag var bygdt på grundvalen af den gamla missgerningsbalken. Detta förslag blef dock ej gilladt af komiténs flertal. Under år 1814 afgingo tre bland de arbetande ledamöter, som vid lagkomiténs inrättande ingått deri, och såsom arbetande ledamöter inträdde häradshöfdingen J. G. Richert, sedermera den mest inflytelserike af komiténs ledamöter, samt juris adjunkten i Upsala A. E. Afzelius (Zenius och Staaff qvarstodo). Sedan granskningen af giftermålsbalken inom lagkomitén börjats under sist nämnda år, utkommo på trycket förslag till Giftermålsbalk 1815 och till Handelsbalk s. å., till Ärfdabalk och Jordabalk 1818 samt till
Källa: Project Runeberg ·