Sida 104
98
åt sådana stjernpar, hvilkas afstånd är mindre än en half bågminut. För blotta ögat synas derföre alla dubbelstjernor enkla.
Nu är det emellertid ej säkert att tvenne stjernor, som synas för oss såsom dubbla, också befinna sig mycket nära hvarandra i verkligheten. Tvärtom är det ju möjligt att den ena kan ligga billioner mil bakom den andra, fastän de på grund af perspektivet synas bredvid hvarandra, Dylika dubbelstjernor kallar man optiska, då deremot sådana som också faktiskt ligga i hvarandras närhet kallas fysiska dubbelstjernor. Det har blifvit konstateradt, att de senare äro ojemförligt mycket talrikare.
Hos en del af de fysiska dubbelstjernorna har man lyckats visa att de båda komponenterna kring hvarandra beskrifva elliptiska banor, hvilkas läge och beskaffenhet man känner. Omloppstiden i denna ellips vexlar mellan 25 år för dubbelstjernan 42 Comae Berenices och 415 år för dubbelstjernan d Cygni. Äfven längre perioder hafva för åtskilliga dubbelstjernor blifvit beräknade, men äro naturligen mycket osäkra. Den vinkel under hvilken halfva storaxeln i ellipsen synes från jorden är i allmänhet mycket liten. Den största är 18" för a Centauri, men för de flesta uppgår den knapt till 1".
För några få dubbelstjernor har man lyckats bestämma stjernornas massa jemförd med solens. Med någon större grad af säkerhet dock endast för två, nämligen den nyssnämda a Centauri, hvars massa är befunnen vara 0.8 af solens och p Ophiuchi, som har en massa 3 gånger större än solmassan.
De noggrannaste undersökningar öfver dubbelstjernor hafva blifvit gjorda af William och John Herschel i England samt Wilhelm och Otto Struve i Ryssland. Genom deras observationer ega vi kännedom om öfver 10,000 dubbelstjernor, som blifvit en eller flere gånger observerade.
6. Stjernhopar och nebulosor. En större samling stjernor sammanträngda på en liten yta af himmelen kallar man en stjernhop. Med nebulosor menar man åter vissa egendomliga företeelser på himmelen, som förnämligast genom sitt dimmiga utseende och sin obestämda form skilja sig från alla andra celesta föremål Närmast kunna de till utseendet
