Sida 68
62
fallet. Den bör då förflytta sig bland de öfriga stjernorna ungefär i en rät linie, såsom högra delen af fig. 17 utvisar. Småplaneternas storlek är så ringa, att de äfven i starkt förstorande tuber endast synas som lysande punkter, likasom stjernorna. Antar man att deras yta reflekterar solljuset på samma sätt som de stora planeterna, kan man göra sig en föreställning om deras storlek genom att bestämma deras ljusstyrka. Man har på detta sätt funnit att de största bland dem, Ceres och Vesta, hafva en diameter af cirka 400 km., och att diametern för de minsta knappast torde öfverstiga 30 — 40 kilometer. Sammanlagda massan af alla nu kända planeter torde icke vara större än vår månes.
Fig. 17. Uppsökandet af en planet.
Småplaneternas rörelse beräknas på ett särskildt räkneinstitut i Berlin, som för hvarje år publicerar efemerider, d. v. s. tabeller, öfver deras banor. Det arbete, som erfordras för deras beräkning, är likväl på grund af deras stora antal så betydligt, att man på sista tiden ifrågasatt att helt och hållet lemna dem åt sitt öde. Det är derföre för närvarande ett af astronomiens vigtigaste problem att uppfinna metoder, som göra beräkningen af deras bana så litet tidsödande som möjligt.
8. Jupiter %.. Jupiter är den största af alla planeterna. Dess volym är betydligt större än de alla andra planeternas tillsammantagna. Jupiters form afviker ganska mycket
