Stjernverlden

31

dagjemningen inträffade den 11 Mars i st. f. den 21. För att återföra den till samma ställning i året som vid tiden för det Nicsenska mötet och tillika for framtiden fixera den till samma datum på året, påbjöd påfven följande ändringar:

1) Efter den 4 Oktober 1582 skulle man omedelbart räkna den 15 Oktober. Dermed uteslötos sålunda de 10 dagarne och vårdagjemningen återfördes på den 21 Mars.

2) Alla sekularår, d. v. s. år, som sluta med tvenne nollor, skulle skottdagen uteslutas, med undantag af år hvilkas tal kunna jemnt delas med 400. Således äro ej åren 1700, 1800, 1900, 2100 o. s. v. skottår, men väl åren 1600, 2000, 2400 o. s. v.

I Sverige infördes den Gregorianska tidräkningen år 1753.

För att nu undersöka huru stor öfverensstämmelse med det tropiska året, man sålunda vunnit, erinra vi oss att skilnaden mellan det sistnämda och det Julianska året utgjorde llm 1/4. På 400 år uppgår denna differens till 3 dygn och 3 timmar. Nu bestämde Gregorius att på denna tid 3 skottdagar skulle uteslutas. På 400 år gör derföre den Gregorianska kalendern ett fel af endast 3 timmar. Och först

o

på 8 gånger denna tid, d. v. s. på 3,200 år kan felet uppgå till en hel dag. I praktiskt afseende kunna vi derföre betrakta vår nuvarande kalender såsom exakt.

4. Om veckodagens bestämmande. Förutom dygnet, månaden och året, hvilkas längd blifvit bestämd genom vissa yttre naturföreteelser, har man användt en mindre tidsenhet, nämligen veckan. Den innehåller sju dagar, och om året omfattade ett helt antal veckor, skulle en bestämd datum alltid infalla på en och samma veckodag. Men nu innehålla vanliga år 52 veckor och en dag derutöfver, och skottår ytterligare en dag. Om derföre ett vanligt år den 1 Jan. inträffar på en måndag, så måste året också sluta med en måndag, och följande år således börja med en tisdag. Är äfven detta år ett vanligt år, så börjar nästa år med en onsdag o. s. v. Ha vi åter ett skottår, och detta börjar med en onsdag, så slutar året med en torsdag, och följande år börjar med en fredag. Tvenne år efter hvarandra infaller således ej samma datum på samma veckodag. Man kan följaktligen ej utan räkning säga hvilken veckodag man hade t. ex. den 1 April 1861. Frågan kan förenklas på följande sätt.