Sida 80

74

lag. Eller hvem skulle väl tro, att man hos dessa hade att söka förklaringen till kometernas gåtfulla existens.

Innan vi gå att närmare redogöra för vår kännedom om stjernfallen, skola vi nämna några ord om ett par med stjernfallen likartade företeelser, nämligen meteorstenarne och eldkulorna. De båda sistnämda kallas med ett gemensamt namn för meteorer, i hvilken benämning äfven stjernfallen ofta pläga innefattas.

2. Meteorstenarne. Dessa utgöra de enda budbärare från verldsrymden, som vi komma i tillfälle att närmare undersöka. Att de verkligen komma till oss utifrån och ej härstamma från jordens vulkaner eller dylikt är satt utom allt tvifvel. Derför talar i första hand deras sammansättning, som ej liknar något kändt jordiskt minerals. De innehålla visserligen inga andra ämnen än som finnas på jorden, men dessa ingå på ett helt annat sätt. De vanligaste ämnena äro kol, nickel, jern m. fl. Det mest karakteristiska kännetecknet hos meteorerna är tillvaron af rent metalliskt jern, som annars ej, åtminstone ytterst sällan, förekommer fritt i naturen.

Vid nedfallandet äro meteorerna i allmänhet brännande heta. På ytan starkt svärtade och afbrända. Deras vigt kan uppgå till flere hundra kilogram.

Arago har sammanstält alla bekanta fall, då meteorstenar blifvit funna:

1) Före Kristi födelse i ögonvittnens närvaro 21 fall, de flesta omtalade af Livius, Plinius och Caesar. Detta omfattar tiden från 1478 f. Kr.

2) Under samma tid ej i ögonvittnens närvaro 5 fall. Det märkligaste exemplet är muhammedanernas heliga sten i Kaaba i Mekka, som enligt traditionen blifvit förd af englar från himlen och vid undersökning befunnits vara en meteorsten.

3) E. Kr. 288 fall bekanta (till år 1847).

Det mest bekanta meteorstensfallet i Sverige är Hessle-fallet 1869, då en stor mängd stenar hittades kringspridda öfver en stor yta. Explosionen hördes samtidigt i Upsala, Stockholm m. fl. ställen.

Med meteorstenarne möjligen beslägtadt är det s. k. meteordammet, hvarmed man förstår ett färgadt, vanligen rödt eller svart stoft, som man vid åtskilliga tillfällen funnit och

Skannad sida 80