Stjernverlden

73

tjena mera till att kontrollera dessas rigtighet. — Dermed är dock ej sagdt att observationerna äro öfverflödiga. Tvärtom äro de mera behöfliga än någonsin. Men den roll de spela vid vetenskapens utveckling är en väsentligen annan än före Newtons framträdande.

För att kunna för all framtid förutberäkna en planets ort, erfordras endast att känna dess läge och rörelse ett gifvet ögonblick. De kvantiteter, genom hvilka dessa anges, kallas planetelement och äro till antalet sex. Under en kortare tid kan man antaga att planeten rör sig i en ellips, och de sex planetelementen utgöra ingenting annat än de storheter, genom hvilka läget och storleken af denna ellips kan bestämmas.

Först och främst måste då anges i hvilket plan ellipsen är belägen. Detta bestämmes genom planets lutning mot ekliptikan, inklinationen, samt genom den vinkel, som skärningslinien mellan de nämda planen bildar med en viss linie i ekliptikan. Skärningslinien mellan banplanet och ekliptikan kallas nodlinien, och dess läge anges genom nodlongituden. Det tredje elementet kallas perihelii-longituden och bestämmer läget af ellipsens storaxel. Vidare måste storaxelns längd och ellipsens excentricitet vara bekanta, och derefter behöfver man för att kunna beräkna planetens ort endast ytterligare känna planetens läge vid en viss tid eller den s. k. epoklongituden. Dermed är förteckningen öfver planetelementen fullständig. De sex elementen angifvas för en viss epok för hvarje planet i de astronomiska årsböckerna.

Kap. IV. Meteorer och stjernfall.

1. Intet finnes i naturen, huru betydelselöst det än må förefalla, som ej är underkastadt vissa allmänna lagar. Månget fenomen, som vid ett flygtigt påseende förefaller godtyckligt och regellöst, och som man endast skulle vilja betrakta som ett slumpens verk, befinnes vid närmare undersökning vara ordnadt efter ytterst enkla lagar, som ej blott tillåta oss att få en öfversigt öfver fenomenets allmänna förlopp, utan äfven lemna oss en inblick i dess uppkomst och beskaffenhet.

Ett exempel härpå lemna stjernfallen. Hvem skulle väl i dessas så flyktiga uppträdande kunna ana tillvaron af en