Sida 21
15
En bestämning af en orts latitud eller polhöjd är således härigenom vunnen. Återstår longituden eller tidsskilnaden för att platsen på jordytan skall vara fullständigt angifven. Tills vidare må det vara nog att framhålla, att denna kan finnas genom att på en resa medföra ett väl gående ur (en kronometer), hvilket anger tiden å den ort (t. ex. Greenwich), hvarifrån longituden räknas. När solen kommer i meridianen, är det middag eller klockan på stället skall; visa 0 (12). Genom jemförelse med kronometern erhålles tidsskilnaden eller longituden.
Det kan synas, som hade vi något för vidlyftigt för detta arbete behandlat himmelens dagliga rörelse, hvilket ämne torde förefalla en del af våra läsare något för torrt. Det må derför tillåtas oss påpeka, att just dessa första astronomiska principer äro af den stora vigten för det följande, att en lucka här lätt föranleder en skef uppfattning af åtskilligt annat.
*
Sedan man lärt sig inse de hufvudsakliga skälen för påståendet, att jorden är nära klotformig, och sedan man gjort sig förtrogen med de allmännaste företeelserna på himlahvalfvet, erbjuder frågan om en uppmätning af jordens storlek ingen synnerlig svårighet. Redan hos de gamla grekerna gjordes försök i denna riktning och ej aldeles utan framgång. Sättet att gå tillväga är ännu i dag i hufvudsak det samma. Att direkt mäta jordens tvärlinie kan naturligtvis ej låta sig göra. Rimligare vore det att försöka med omkretsen. Men som lätt inses erbjuda sig äfven dervid oöfverstigliga svårigheter. Man måste derför åtnöja sig med att uppmäta en del af denna omkrets, t. ex. en grad längs efter en meridian (d. v. s. i nordlig-sydlig riktning). En sådan mätning kallas en gradmätning. Enklast skulle denna ske så, att man mellan två punkter i samma meridian dels uppmätte afståndet, hvilket i nutida mätningar sker med en hög grad af noggranhet och hvilket afstånd vi för att anföra ett exempel antaga blifvit 400 075 meter, och dels äfven bestämde de båda punkternas polhöjder, hvilkas skilnad vi här antaga vara 3° 36' 0''. Man finner då, att en grad upptager 111 132 meter och att, om jorden vore fullkomligt klotformig, hennes omkrets
