Stjernverlden

20

kunna förklaras inses lätt med hjelp af en jordglob, hvilken i en horisontel krets föres kring ett föremål, t. ex. en lampa, som antages föreställa solen. Globen föres så, att dess axel står i en sned ställning till lodlinien och så att dess nordpol alltid är lutad åt samma håll, t. ex. emot norr. Under rörelsen kring solen kommer denna att skenbarligen vrida sig kring jorden. Omvexlande bli den norra och den södra jordhalfvan företrädesvis belysta. Solstrålarna falla under omloppet mera eller mindre snedt emot de särskilda punkterna på jorden, hvaraf inses, att solens höjd öfver horisonten på dessa ställen blir olika. De afgörande bevisen det är jorden som rör sig kring solen och ej tvärtom lemna vi till en följande afdelning.

Till slut lemna vi några sifferuppgifter om dygnets och årets längd.

Emedan solen är rörlig bland fixstjernorna, kan naturligtvis den tid, som förflyter mellan två af hennes meridianpassager ej vara lika med den motsvarande tiden för en stjerna. Den senare tiden — ett stjerndygn — är jordens egentliga rotationstid, men den förra — ett soldygn, eller rättare ett medelsoldygn — är bestämmande för den borgerliga tidräkningen. Ett stjerndygn har, efter vanliga urs gång räknadt, en längd af 23^h 56^m 4^s0906. Men astronomerna begagna sig mest af ur, som äro inrättade efter stjerntiden och som derför angifva 24 timmar på ett stjerndygn och som visa 0, då vårdagjemningspunkten är i meridianen. Efter dessa ur räknadt är längden af ett medelsoldygn 24^h 3^m 56^s5554.

Det astronomiska årets längd är naturligtvis liktydig med jordens omloppstid kring solen. Men detta omlopp bör helst hänföras till en fast punkt i verldsrymden. Någon sådan finnes strängt taget icke, men de mest aflägsna fixstjernorna uppfylla likväl detta vilkor mycket nära, emedan den rörelse de ega härifrån icke kan blifva märkbar. På sådant sätt bestämdt kallas året stjernår eller sideriskt år, hvilket utgör 365^d 6^h 9^m 9^s. I det borgerliga lifvet är man dock på intet sätt beroende just af denna omloppstid i afseende på stjernorna, ty solens omlopp är för våra dagliga förrättningar af betydelse endast så till vida som detsamma framkallar de olika årstiderna. För den skull måste årets