Sida 52
Månen
52
man kallat de mörkare partierna för haf (rigtigare slätter), de ljusare för bergsträckor, kratrar o. s. v., allt efter deras utseende.
De största äro hafven mare crisium A (omvexlingarnas haf) längst i öster (d. v. s. höger på den skenbara månytan), vidare mare tranquillitatis G (lugna hafvet) och serenitatis
Fig. 10. Månen.
H (rena hafvet) samt mare imbrium Ö (regnhafvet), hvilka haf tillsammans bilda »ögonen» i »gubben i månen». Dernäst kommer mare nubium S (molnhafvet), som motsvarar »munnen». Dessa haf kunna såsom bekant lätt observeras med blotta ögat. Med tub märker man, att de äro stora, jemförelsevis jemna slätter, liggande något djupare än den öfriga ytan.
Källa: Project Runeberg ·
