Read Runeberg

Stjernverlden

Originalsida 67
Originalsida 67
Originalsida 66
Originalsida 67
66–67

Sida 67

Saturnus

67

af Galilei vid den genomforskning af himmelen, som han företog med det nyupptäckna teleskopet. Enär de underliga bihang till planeten, han då upptäckte, sedermera tycktes försvinna, antog han emellertid observationen bero på en synvilla. Den enkla förklaringen till detta misstag framgår af följande figur, visande Saturnus' och ringens läge i de olika punkterna af Saturnus' bana. Saturnus har en omloppstid af 29 1/2 år och vi böra observera, att under det Sä-

Fig. 21. Saturnus i olika punkter af sin bana.

turnus rör sig i sin bana, ringen alltid rör sig parallel med sig sjelf. Vi kunna då förstå, att det härunder nödvändigt måste inträffa tvenne lägen, i hvilka ringen från solen synes så att säga på kant. På grund af dess ringa tjocklek är det då omöjligt att varseblifva densamma annat än i de allra starkaste instrument. I sådan ställning kommer Saturnus nästa gång år 1892, derefter år 1907 o. s. v., efter intervaller på 14 3/4 år.

Ringens yta är ej fullkomligt jemn. År 1665 märkte Ball i England en smal skarp linie, som sedermera Cassini

Källa: Project Runeberg ·