Stjernverlden

81

kometen. Den har rund form, men sällan en bestämd begränsning. I allmänhet synes den nämligen blifva mindre ju starkare förstoring man använder.

Höljet eller koman är en del af kometen, som alltid förefinnes. Det synes som en dunstmassa omgifva kärnan. Är ingen kärna för handen, visar dock höljet nästan alltid på något ställe en starkare förtätning.

Svansen slutligen, som oftast saknas hos teleskopiska kometer, är ett bihang som kometen erhåller, då den närmar sig solen. Kometsvansarne kännetecknas i allmänhet deraf

Fig. 23. Teleskopiska kometer.

att de äro rigtade frän solen. Det sätt, på hvilket svansarne uppkomma är mycket anmärkningsvärdt.

Då en komet upptäcks har den i allmänhet ett utseende liknande den venstra bilden i ofvanstående figur; den ser ut som en mjölkdroppe i vatten. Många kometer bibehålla detta utseende så länge de äro synliga. Men om en svansbildning inträder, så bibehåller kometen endast en kortare tid detta utseende. Snart börjar en liflig verksamhet i den del af kometen, som är vänd mot solen. I denna rigtning utsänder den med korta mellantider korta bihang, som småningom böja sig bakåt öfver kometkärnan och ge upphof till svansen. Denna synes sålunda ofta bilda en ihålig kon, omslutande kärnan.