Sida 87
Sammanhanget mellan kometer och meteorer
87
densamme som utfört de detaljerade kartor öfver planeten Mars, om hvilka vi förut talat. Nämda år 1866 hade han i några märkliga afhandlingar studerat några egenskaper hos meteorerna, särskildt deras höjd och hastighet, samt uppvisat att båda endast läto sig förklaras genom att antaga dem röra sig i nära paraboliska banor kring solen. Det hade också lyckats honom att beräkna läget af den bana, som af en vigtig grupp meteorer, nämligen augustimeteorerna, beskrifves i rymden. Vi hafva förut å sid. 78 anfört det resultat till hvilket han kommit. Här vilja vi endast tillägga, att ett af banelementen, nämligen omloppstiden, hade blifvit bestämdt genom att ur gamla observationer sammanställa de fall, då meteorerna uppträdt med mera än vanlig prakt. Nu visade sig emellertid det egendomliga sakförhållandet, att den sålunda erhållna banan var nära identisk med banan för en komet, som blifvit upptäckt och observerad 1862. Och ej nog härmed. Då sedan samma år det stora stjernfallsregnet i November visade sig, och man beräknade äfven dess bana, så var man nog lycklig att ej mer än en månad derefter upptäcka en komet, hvars element nästan fullständigt öfverensstämde med novembermeteorernas. Det var den Tempelska kometen af år 1866. Se här de värden, som erhöllos för dess banelement äfvensom för 1862 års komet.
Tempels komet Tuttles hornet
1866. 1862.
Banans inklination... 17° 18' 66° 26'
Nodlongitud............ 231° 26' 137° 27'
Excentricitet............ 0.905 0.961
Omloppstid ............ 33 1/6 år 122 år.
Båda röra sig i retrograd led.
Vi behöfva endast kasta en blick på dessa siffror och jemföra dem med motsvarande tal för Leoniderna och Perseiderna p. 54 för att genast öfvertyga oss om banornas identitet. Skilnaden mellan omloppstiderna torde få tillskrifvas den osäkerhet, med hvilken detta element låter bestämma sig för meteorsvärmen.
Sedan sammanhanget mellan kometer och meteorer en gång var uppvisadt, var det ej svårt att finna ytterligare exempel, som bekräftade resultatet. Det intressantaste var
Källa: Project Runeberg ·