Read Runeberg

Stjernverlden

Originalsida 91
Originalsida 91
Originalsida 90
Originalsida 91
90–91

Sida 91

Är kometfruktan berättigad?

91

befara. Att likväl en sådan händelse är fullkomligt ofarlig är tydligt redan af svansarnes lösliga sammansättning. Och detta är desto säkrare, som vi redan åtminstone tvenne gånger passerat midt igenom väldiga kometsvansar. Den ena gången var 1861; och härom ha vi förut talat.

Icke heller torde en sammanstötning med de yttre partierna af en komet vara synnerligen farlig. Härutinnan kan också vår föregående erfarenhet stöda oss, då jorden så väl 1872 som 1885 passerade de yttersta delarne af Bielas komet. Hvilket ej hade annan följd än att ge upphof till de grannaste stjernfallsregn, man någonsin skådat. Det är vår atmosfer, som hindrar oss att lida något men af en dylik sammanstötning.

Men helt annat vore det, om vi någon gång skulle sammanstöta med sjelfva kärnan. Under förutsättning att denna bestod af en någorlunda stor kompakt massa, något hvarom vi dock ej kunna vara säkra, skulle för visso följden af en dylik sammanstötning blifva fruktansvärd. Dock ha vi en tröst, som betydligt förminskar fruktan för en dylik eventualitet, nämligen den ytterst ringa sannolikheten för dess inträffande. Man har sagt, att det är vida sannolikare, att en blind man dödar en fogel, om han på måfå afskjuter en bössa, än att en sådan sammanstötning mellan jorden och en kometkärna inträffar. Och då torde man väl kunna säga att kometfruktan är föga berättigad.

9. Till sist vilja vi nämna några ord om hvarifrån kometerna egentligen komma, då de göra sin korta visit i solsystemet. Det sannolikaste är att den ofantliga rymden mellan fixstjernorna ej är öde och tom, utan uppfyld med en formlös, föga fast materia, som så att säga »blef öfver» då de otaliga solsystemen bildade sig ur det ursprungliga kaos. När nu solen med sina många drabanter under sin rörelse framåt i rymden kommer i närheten af en dylik materiesamling, afskiljer den genom sin attraktion en del af denna, som sedan rusar igenom vårt solsystem i en komets skepelse, och sätter oss i tillfälle att på närmare håll studera det urämne, af hvilket solar och solsystem för millioner sekler sedan fingo sin upprinnelse.

Källa: Project Runeberg ·