Sida 97
STOCKHOLMS GRUNDLÄGGNING. 97
Mälaren. Denna präktiga insjö är nära tolf mil i längd. Den sträcker sina långa armar djupt in i det inre af Sverige, både åt norr och söder, och ett tusental öar och holmar äro strödda öfver dess yta. Dess stränder äro bland de tätast bebodda och vackraste trakterna i hela riket, och en liflig sjöfart eger rum på dess vatten.
Sjöns yta ligger vanligen blott en till halfannan fot öfver hafvet. Fallet är litet, det är sant, men vattenmassan är så stor, att den rinner ned i en lång fors med bred och stark ström. Just där denna är starkast, brytes den och delas af de tre holmarna i hjärtat af Stockholm, hvilka pressa ihop utloppet till trånga öppningar mellan dem själfva och de närliggande stränderna af norra och södra fastlandet.
I midten af trettonde århundradet fanns det redan på dessa holmar en jämförelsevis ansenlig folkmängd, hvilken lockats dit af det beqväma läge, som Mälaren egde för handel och sjöfart. Ar 125 5 byggde den kraftfulle Birger Jarl, sedan han beslutat stänga Mälaren mot fientliga flottors anfall, vallar och torn af granit omkring anläggningarna på den största holmen. På den högsta punkten uppförde han ett högt rundt torn af sten — »Kärnan)) — h vilket i sanning var kärnan för hans stad, hans befästningar och hans slott.
Den framsynte Jarlen gaf den befästa platsen en stads rättigheter. Han gjorde den till Sveriges hufvudstad, och hans makt och inflytande drogo dit både befolkning och handel. Birgers store son, som verkligen förtjenade namnet Magnus (den store), och som egde titeln af konung, en titel, hvilken hans fader aldrig bar, fullbordade det verk, som Jarlen så förträffligt börjat.
Stockholms tre holmar blefvo nu ett stort och starkt fäste. Mälaren — Norr och Söder ström — samt Östersjön omgåfvo det på alla sidor med en graf, större och bredare, än menniskor någonsin gräft. Till fastlandet kom man på båda sidor öfver vindbryggor, som voro ställda i förbindelse med starka torn och kunde dragas upp när som helst.
Så tedde sig Stockholm under medeltiden — en vidsträckt fästning, soiri höjde sig ur nordens vatten, ett lås icke blott för Mälaren, utan för hela Svea land.
Thomas, Från Slott till Koja. 7
Källa: Internet Archive ·
