Sida 377
KARAKTKRSDRAG, SEDER OCH BRUK.
377
STAXG MED BRÖDKAKOR.
h vetet blir fullmoget. H vetebröd är sällsynt utom i städerna och i de burgnare klassernas hem.
Eåg, korn och hafre trifvas diiremot väl, och rågbrödet tjenar i främsta rummet till lifsuppehälle i Sverige, ehuru förr under hård tid halm och trädens inre bark stundom maldes och blandades med rågen, som skulle blifva nordbons bröd.
En svensk rågbrödskaka är hård och mör, som det torraste hårda
bröd, hvilket begagnas ombord pä våra fartyg, men rågbrödet är ganska helsosamt, och om man bara har goda tänder, lär man sig snart att tycka om det och föredrager det framför hvetebröd. Det hårda rågbrödet träffar man
öfverallt i Sverige, i städerna och på landet, vid kungens bord och i den simplaste bondstuga. Det förekommer i väldiga runda kakor, till omkretsen lika stora som ett hjul på en skottkärra, men är ofta tunt som ett knifblad.
Dessa hjulformiga kakor hafva ett hål i midten, och bondfolket plägar träda upp dem på en stång, såsom en flicka träder upp knappar på en strumpsticka. När stången är fullsatt, upphänges den i taksparrarna, och brödet brytes dag efter dag, allt som det behöfves i huset. När man kommer in i en bondstuga, kan man stundom få se ett hälft dussin stänger, en livar af en bönstörs storlek, fullsatta med stora brödkakor, hänga bredvid hvarandra alldeles uppe vid taket.
BRÖDVAGN I STOCKHOLM.
Källa: Internet Archive ·
