Sida 112
112
FRÄN SLOTT TILL KOJA.
till Sandemar, den förnäme och angenäme kammarherren C. F. Braunerhjelms ståtliga egendom. Vi foro in genom grindarna, körde genom en lång allé af gamla ekar och lönnar och stannade vid hufvadin gången till boningshuset. Till venster och höger lågo stall, vagnshiis samt arbetarbostäder — ekonomibyggnader, som svenskarne så betecknande kalla
dylika hus. Den stora gårdsplanen mellan byggnaderna var sandad och så omsorgsfullt krattad, att den liknade ett jämnplöjdt fält i miniatyr; icke ett enda fotspår kunde upptäckas på dess regelbundna, krattade yta utom de spår, som hästar och vagn åstadkommo, då vi körde upp till boniugshuset.
Vår värd tog emot oss i en hög vestibul, där en dubbel trappuppgång ledde till en rymlig salong i första våningen. Väggar och tak voro allt igenom af trä och utsirade med vackra målningar, utförda af skickliga artister för ett par hundra år sedan. Gamla familjeporträtt bhckade öfver allt ned från väggarna, och i hörnen voro uppställda blanka rustningar, hvilka togo sig ut nästan som krigsmän på post; huset är nämhgen ett af de äldsta i skärgården och bland de få, som skonades af ryssarne, då de härjade på kusterna. Från salongen kommer man genom stora glasdörrar ut till en balkong på andra sidan af huset. Här ser man framför sig en vacker trädgård, ett riktigt litet Versailles
Källa: Internet Archive ·
