Sida 241
VÅRENS UPPVAKNANDE.
241
Tiden tillät mig icke att bese Vaxholm, li vilket kunde just vara detsamma på denna tid af året, och kl. half ett foro vi tillbaka till staden. En dvärg med stort hufvud och krokiga taxben samt svart skinntröja är nog artig att llere gånger aftaga sin skinnmössa för ångbåten, just som den lägger ut. Under kampen för tillvaron stanna endast de mest välväxta qvar i den heta striden i städerna. Dvärgar, dårar, idioter och krymplingar ge sig ut på landsbygden, där de dyka upp på sido vägar samt i köpingar och byar. I Vaxholm träffar man dem lättare än i Stockholm.
HASSELBACKEN.
Sedan jag nedskref ofvanstående, har dock den stolthet, jag kände öfver att hafva förkunnat en betydelsefull lag inom den menskliga tillvarons område, fått en svår knäck. Jag har nämligen kommit att tänka på Italien och de krymplingar och dvärgar, som tigga rundtomkring kyrkorna i Neapel och Eom. Jag får väl inskräuka tillämpningen af min lag till Skandinavien eller de länder, där tiggeriet icke är ett 3a'ke, och då är det knappt någon lag alls. Men hvarhelst dessa olyckliga befinna sig, tycka de om att vara ute och sola sig. Jag förmodar, att jag skulle
Thomas, Från Slott till Koja. 16
Källa: Internet Archive ·
