Tillbaka Read Runeberg

Sverige och Svenskarne. Eller från slott till koja

Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 142
Originalsida 143
142–143

Sida 142

142 FRÅN SLOTT TILL KOJA.

genom kakelcjlinderu flere gånger, innan den kan komma upp och ut genom skorstenen. Hela denna porslinsmassa blir sålunda upphettad. När spjället stänges, hindras värmen i det inre af kakelugnen från att strömma ut, och denna sprider under tjugufjra timmar en mild, behaglig värme i rummet. Äfven under den strängaste köld behöfver man vanligen tända blott en måttlig brasa två gånger om dagen. Det är den behagligaste värme, jag känt, och man får på detta sätt mera värme af en viss qvantitet ved än medelst något annat slag af kamin eller ugn, som jag sett. Den enda olägenheten ä.r, att med detta sätt att elda ofta icke finnes förenad någon ventilation. Men svenskarne hafva en viss fäderneärfd motvilja mot ventilation.

En gång om året komma två herrar med anteckningsbok och blyertspenna i handen för att omsorgsfullt undersöka kakelugnarna i hela våningen. De taga äfven skorstenspiporna i skärskådande. De äro ett slags kommunala tjenstemän, t}^ Stockholms patriarkaliska styrelse vill förvissa sig om, att det ej är någon fara för, att man skall bränna upp sig.

Skorstenarna i Sverige fejas ännu af sötare. I Amerika känna vi till detta slags folk endast genom bilder; men i Sverige ser man dem ofta på taken eller möter dem på gatan. De äro små, svarta, grinande, sotiga pojkar, som bära en med järnkrok försedd lina hängande om halsen eller öfver axeln, jämte en skrapa, och flina med röda läppar samt ögon, som tindra fram genom det svarta sotet på deras ansigten. De få äfven göra tjenst som busar till att skrämma barn. »Sotar n kommer))! ropar den svenska modern till sitt barn, då hon vill få det att lyda.

I allmänhet brukas till bränsle ved. Denna fraktas i stora, breda skutor till hufvudstaden från kringliggande bygder. Långs kajen vid Nybrohamnen ser man alltid långa rader af dessa vedskutor ligga fastgjorda sida vid sida, med stäfven intill stenkajen. På denna stå framför skutorna väldiga ställningar af trä^ somliga öfver manshöjd. I dessa ställningar trafvas den sålda veden för att mätas. De hålla en hel, en lialf och en qvarts famn.

Källa: Internet Archive ·