Sida 148
148 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
Ören mot räntan å en procent af värdet och rädda oss från de talrika och fruktansvärda eldsvådorna med alla af dem förorsakade ohyggliga förluster af lif och egendom — i sådant fall är det bäst för oss att så fort som möjligt antaga dessa eller andra liknande bestämmelser.
Men tillåt mig nu från denna för en familjefader så vigtiga fråga öfvergå till en annan, som är af lika stor vigt för en husmoder — jag menar tjenstefolket. Denna fråga är i Sverige löst på ett lyckligt sätt.
De svenska tjensteflickorna äro erkändt de bästa i världen. De äro vänliga, förekommande, höfliga, snygga och dugliga i sina göromål samt tyckas stå på sitt husbondfolks bästa.
De tjena ock för hvad man i Amerika skulle anse en mycket ringa lön. En svensk kokerskas lön är i många städer omkring tre kronor i veckan, och en husjungfrus två kr. De ega dessutom att få tio kr. samt en ny klädning till jul och tio kr. till midsommar; därjämte erhålla de ibland drickspengar af gäster, som besöka huset; detta är allt.
Jag var en gång på besök hos en af mina vänner på landsbygden, en kapten i svenska arméen. Hans hustru var sjuklig, och hushållet sköttes af en förträfflig hushållerska. Jag fick veta. att hon hade endast hundra kronor i lön.
I Stockholm gifvas dock, såsom jag sport, högre löner åt mycket skickliga kokerskor; men å andra sidan få många pigor mindre, än hvad jag uppgifvit, så att de belopp, jag nämnt, torde kunna betraktas såsom medeltal.
När man antager tjenstefolk i Sverige, brukar man gifva ett mindre belopp, fem å tio kr., i städja för att slå fast kontraktet. En tjenare, som blifvit stadd, känner sig juridiskt och moraliskt bunden att uppf^dla sitt kontrakt.
Tjensteflickorna taga icke plats för vecka, som hos oss i Amerika. De antagas för helt eller hälft år, sällan för kortare tid. Det heter alltid, att de få hundra eller hundrafemtio kr. om året — aldrig två eller tre kr. i veckan. Flyttningstiden är i April och Oktober, och om
Källa: Internet Archive ·
