Sida 220
220 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
vandrade mina blickar till den döde, och jag såg nu, att händerna höllo en miniatyrbild i guld af vår Frälsare, och att på sidenkudden till venster om hufvudet låg ett stort grönt kors, prydt med kamelior.
Jag väcktes slutligen upp ur mina drömmerier, då presten med stark betoning uttalade ett visst ord. Ögonblickligen blåste alla ut sina ljus, och jag hann släcka mitt i god tid, liksom om jag hade vetat, hvad meningen var med det hela. En tjenare hopsamlade de half brända vaxljusen, och presten hann ändtligen till slutet af sitt tal. Sedan förekom ännu mera sång, delvis låg och afmätt, högtidlig och tilltalande.
Därefter närmade presten sig intill venstra sidan af båren och tog bort bilden från de kallnade händer, som omslöto den. Men ett papper innehållande syndaförlåtelse sattes i likets högra hand, och ett annat pappersblad med bilden af Kristus och den heliga Gudsmodern lades på den dödes panna, till tecken, att han var kristen. Jag förmodar, att dessa papper betraktas som ett slags kreditivbref för den aflidne ifrån Gruds församling här nere till Gud själf i himmelen och utan tvifvel hafva stor betydelse i alla rättrogna ryssars uppfattning.
Presten bar en liten aflång glasask, ungefär af ett saltkars storlek, fylld med ljusgrå jord. Alltjämt sjungande strödde han en spade af denna jord på den dödes mun och polisonger, en annan på hans bröst och händer, samt, sedan ett biträde lyft upp täcket, en tredje på hans mage. ))Af jord är du kommen, jord skall du åter varda.» Fyra eller fem högre officianter trädde därpå fram i tur efter hvarandra, och en hvar af dem strödde jord på liket, mest på bröstet, men ibland på benen; några kastade tre spadar, andra en spade här och där. Sedan borttogs det röda täcket från hela kroppen. Jag såg de obegagnade sulorna på de skor, i hvilka den döde skulle göra sin sista färd. Jag märkte nu också, att hvad jag tyckt vara den långa och smala bår, hvarpå liket hvilade, var den undre delen af en likkista, som stod på en katafalk. Den dödes fötter och ben lågo i kistan, men den öfriga delen af
Källa: Internet Archive ·
