Tillbaka Read Runeberg

Sverige och Svenskarne. Eller från slott till koja

Originalsida 265
Originalsida 265
Originalsida 264
Originalsida 265
264–265

Sida 265

DEN STORA EKAN. 265

»Ni ursäktar väl, att vi sälja fåglarne», sade de; »vi visste, att er mening var, att vi skulle få så stor nytta af dem som möjligt. Vi kunna lefva mycket billigare på rågbröd, och vi behöfva så väl de penningar^ ejdrarne inbringa; vi kunna lätt få två kronor paret för dem på torget i Stockholm.»

Och nu komma Frans' moder och syster öfver en bergshöjd, dragande och släpande på en liten mörkbrun, sex veckor gammal, tjurkalf. Alla händer sträckas ut för att hjälpa till vid denna tjurfäktning, och efter mycket dragande och knuffande af slägtet liomo och mycket sparkande och stretande från den unge tauri sida lyckas man hala honom ut på bryggan och ner i båten, där han ställes på tvären i en liten trång lår, full med hö, att ligga varmt och godt på, när han hinner öfvervinna sin rädsla och blir trött på att stå. Han har ett litet ok om halsen, och Oman binder honom med repstumpar framifrån både till höger och venster, och rep anbringas likaledes bakåt till höger och venster. Så säkert surrar man fast den lilla bruna tjurkalf ven.

Nu hoppar Omans dotter ner i båten.

»Hvart skall ni föra kalfven?»

»Till slagtaren i Stockholm.»

Nu kastade hon öfver honom ett stycke grof säckväf, lånade sin fars knif, skar hål i väfven, drog segelgarn igenom och band väl om sin älskling. Öfver den grofva säckväfven lade hon ett gammalt stoppadt täcke, sådant som man plägar lägga öfver små barn i vaggan, lappadt, men rent, och knöt det omkring honom med repstumpar.

»Nu skall du inte frysa, min lilla kalf. Och här är hans mjölk, far; glöm ej att gifva honom den, när du kommer så långt som. till Fjäderholmarna.» Hon satte ner mjölkflaskan på toften, klappade det lilla djuret på ena sidan af hufvudet och såg in i kalfven s stora bruna ögon. »Adjö, min lilla kalf», sade hon, och lutande sig framåt kysste hon den hvita stjärnan på hans panna.

»Och här har du din frukost, gubben min», sade mor Oman; »och allting är i ordning för att koka kaffe i pannan.» Ty, ser ni, den anspråkslösa lasten medgifver icke

Källa: Internet Archive ·