Sida 401
MIDDAGAR OCH BALER. 401
moitié välja Frilierrinnaii N. N.» I sådant fall får den dani; som ni bjudit upp, träda tillbaka, och det är Friherrinnan N. N., som har att dansa med eder, antingen hon tycker om det eller ej.
Svenskarne dansa utmärkt väl. De egna sig med all flit åt dansen, och under de långa vinternätterna pläga de alltjämt »tråda elfvadansens lätta fjät».
De dansa raskare och med mera lif än någon annan nation. Den svenska valsen — ett slags half -galopp — är en hvirflande, yrande rörelse, vid hvilken alla sinnen liksom tappas bort under berusningen af den snabbaste och lifligaste sväng till musikens takt.
På större baler — såsom Amaranterordens — uppställa sig de valsande i kolonn, som ett regemente soldater under marsch. Kolonnen sträcker sig från salens nedre ände till den öfre med tre till fyra pars front. Den uppmarscherar till höger, och de fyra par, som bilda hvarje rad, svänga, när de komma fram till salens öfre ände, till venster och valsa utefter den lediga sidan af salen till dess nedre ände, där de intaga sina platser i regementets kö. Det ena paret jagar efter det andra nedåt salen, snabbt, som bollar, hvilka rulla fram på en kägelbana. Det gifves hvarken tid eller rum att vända, rakt framåt går valsen för brinnande lif vet. Nästa par är alldeles in på er; tvekar ni, är ni förlorad, och om ni kan sHppa undan att blifva trampad under fötterna och ändå stanna, innan ni »kör hufvudet i väggen», är ni en man med både tur och skicklighet.
Thomas, Från Slott till Koja, 26
Källa: Internet Archive ·
