Sida 730
730 FRÅN SLOTT TILL KOJA.
skap med de röde männen, och deras koloniallif hade en i allo lycklig början.
Men ett moln hängde öfver den späda staten. Holländarne i Nya Nederländerna sågo med afundsjuka ögon den unga och driftiga medtäflarens bosättning invid sina gränser och sökte på många sätt skrämma och drifva bort svenskarne. Slutligen visade sig holländarne år 1655 helt plötsligt i Delawareviken med en styrka af sex till sju hundra man och sju fartyg. De öfverrumplade svenskarne helt och hållet. Fiendens trupper voro fyra gånger starkare än dessas. Holländarne intogo först Fort Trinity och sedan Fort Kristina, och med dessa fästen föll hela Nya Sverige under Hollands välde. Men denna eröfring gagnade holländarne föga. Blott nio år efteråt eröfrade engelsmännen Nya NederläD derna och med dessa äfven Nya Sverige; och den mellersta delen af Amerikas fastland kom för alltid under den engelsk-talande folkstammens herravälde.
Nya Sverige, såsom särskild stat under den svenska flaggan, egde ej bestånd i mer än sjutton år. Men huru kort än dess lif varit, intager denna lilla koloni en minnesvärd plats i Amerikas historia och har utöfvat ett varaktigt inflytande på detta land. De flesta af de svenska n}^- byggarne bodde fortfarande vid Delawares stränder, och deras afkomlingar hafva alltid varit och äro ännu i dag ibland de mest inflytelserika och aktade medborgarne i de tre staterna Pennsylvanien, Delaware och New Jersey. Den man, hvilken, såsom medlem af Kontinental-kongressen, afgjorde Pennsylvaniens röstning till fördel för själfständighetsförklaringen, var en svensk af den gamla Delaware-stammen — John Morton. Och då det borgerliga kriget utbröt i landet, var det en ättling af Nya. Sverige, den tappre general Robert Anderson, som med en handfull män lugnt och tappert mottog upprorsmännens första stöt vid Fort Sumter. Säkerligen kommo frihetskärlek, patriotism, statskonst och tapperhet till Amerika icke endast på »Mayflower»,* utan äfven med det svenska skeppet »Kalmar Nyckel».
* Det engelska fartyg, på hvilket "pilgrimsfäderna" anlände till Nya England.
Källa: Internet Archive ·
