Sida 179
Elektrisk energi som värmekälla
9 juni 1923
ALL MANNA AVDELNINGEN
179
ut den färdiga produkten vid den andra änden. I sådana ugnar är det av stor vikt, att temperaturen i olika delar av den ofta 8 å io m långa banan hålles olika — men för varje del på ett bestämt, efter den för tillfället fabricerade sorten avpassat värde. Energiförbrukningen i utförda anläggningar har visat sig uppgå till r/4 å J/2 kWh per kg mjukt bröd resp. o,9 kWh per kg medelgrovt hårdt bröd.
Såsom exempel inom den tredje gruppen nämndes glasoch porslinsindustriens ugnar, där man arbetar med temperaturer upp till i 500° C. I de nu brukliga fönsterglasugnarna kommer endast c:a 9 % av det använda kolets värme glaset tillgodo. En elektrisk ugn skulle kunna utföras för mycket mindre kostnad och med många gånger bättre verkningsgrad — om man hade ett billigt motståndsmaterial, som ersättning för grafit, — hållbart vid 1 5000 C. Så snart ett dylikt material finns att få, vilket man har anledning vänta mycket snart, blir det ekonomiskt fördelaktigt att lägga om driften av glas- och porslinsugnar till elektrisk, överallt där man nu eldar med stenkol och kraft finns att få för billigt pris. — Nya elektriska ugnar för dessa ändamål kommer man säkerligen att bygga på helt annat sätt än de gamla, gaseldade.
Sannolikt blir förhållandet likartat beträffande gjuteriernas kupolugnar, som bortsett från påeldningsförlusterna visserligen arbeta med 30 å 40 % verkningsgrad, men för blästern kräva ett relativt stort kraftbelopp med mycket låg utnyttningstid. En minskning av ugnarnas värmekapacitet och ev. förlängning av smältningsperioden torde komma att åtfölja elektrifieringen. Åtskilliga andra ugnar inom järn- och metallindustrien (smidesugnar, vällugnar) iro också elektrifieringsmöjliga. Verkningsgrader av 10 till 20 % , bortsett från uppeldningsförluster, torde icke vara ovanliga. Med hänsyn till inbesparingen av anläggningskostnaden för gasgeneratorer, arbetet för eldningen, minskning i påeldningsförluster o. d. torde man kunna påräkna, att det konkurrensdugliga kWh-priset kommer att ligga åtskilligt högre än det med hänsyn enbart till verkningsgraden med kolpriset ekvivalenta; högre ju kortare arbetsperioder det gäller. Ett energipris av 1,5 å 2 öre per kWh skulle troligen medföra elektrifiering av järn- och metallindustriens ugnar till väsentlig del.
Elektrisk matlagning.
Till bränsleugnar med mycket låg verkningsgrad äro också att räkna våra vanliga köksspisar, vilka såsom inledningsvis nämndes arbeta med en verkningsgrad av endast 5 å 7 På detta område pågår därför också elektrifieringen i raskt tempo. Speciellt de värmemagasinerande spisarna (Seve- och Voltaspisarna) möjliggöra för elektricitetsverken sådana taxor för kokström, att den elektriska matlagningen blir ekonomisk. Som bekant förbrukas vid helt genomförd elektrisk matlagning 0,8 å 1,0 kWh per person och dygn — erforderlig varmvattenberedning ör disk inbegripet. Kostnaden för elektrisk energi till matlagning blir ungefär densamma som för gas, om priset för 1,9 kWh är lika med gaspriset för 1 kubikmeter (i Stockholm f. n. 20 öre, det ekvivalenta kWh priset alltså 10,5 ore). Eftersom en kubikmeter vanlig björkved innehåller c:a 1 100 000 ve. och (uppburen i författarens bostad) >ågad och huggen f. n. kostar 21 kr., blir priset förden •ill matlagning per person och dag erforderliga värmemängden av 7 000 ve. rundt 13 öre. Bortsett från kostnaden för spisen är alltså det ekvivalenta kWh priset för •lektrisk ström 1 3 ä 1 6 öre, ett pris som för elektricitetsverken åtminstone under sommarhalvåret är långt mer än 'illfredsställande, då det gäller ackumulerande spisar — tuilften är i regel rikligen tillräckligt. Den elektriska matagningen har förutsättningar att särskilt uppskattas av all¬
mänheten sommartid, då man icke har någon sekundär nytta av det för matlagningen alstrade värmet; tvärt om. Den för belysning i hemmen från 1 maj till 1 september använda elektriska energien är så försvinnande liten, att den icke har nämnvärd betydelse för elektricitetsverken. Det är därför ofta lämpligt att helt enkelt sätta ned priset för belysningsström under dessa fyra sommarmånader till ett för matlagning lämpligt värde. Sommarförbrukningen i köken kan då tagas genom den vanliga belysningsmätaren utan några som helst extrakostnader. Det förefaller möjligt, att kökens elektrifiering att börja med tar vägen över sommarnöjena. Emellertid lära de helt elektrifierade kökens företräden särskilt ur arbetsbesparingssynpunkt vara så påtagliga, att man numera icke gärna tror på någon mycket lång övergångstid trots »vederbörandes» helt naturliga konservatism.
I det föregående har nu berörts diverse användningsändamål för s. k. prima kraft, som värmekälla i konkurrens med kol, ved och gas. Såsom därav torde framgå, är den prima elektriska energiens konkurrensduglighet i väsentlig grad beroende av ugnarnas verkningsgrad, kostnad och behov av skötsel. (Forts.)
NOTISER
Reseunderstöd åt idkare av handtverk och annan min= dre industri. — Kommerskollegium har bedt oss meddela, att i man av tillgång å anslag ett mindre antal reseunderstöd åt idkare av handtverk och annan mindre industri kommer att utdelas. Ansökningar om dylika reseunderstöd skola inlämnas till kollegium före utgången av juni manad IQ23. Reseunderstöd beviljas för studier i Sverige samt i särskilda undantagsfall eventuellt för studieresor till utlandet. Ansökning, i vilken sökandens yrke och postadress böra tydligt angivas, skall innehålla möjligast detaljerad plan för studieresan. Denna plan bör innefatta redogörelse för studieändamålet, sättet för studiernas bedrivande, eventuellt uppgift å den mästarkurs, i vilken sökanden önskar deltaga, den tid resan är avsedd att omfatta samt uppgift, huruvida sökanden önskar resa inom Sverige eller utomlands eller företaga en kombinerad in- och utrikes studieresa, ävensom vilka länder och orter, sökanden ämnar under resan besöka. Vid ansökningen skola fogas åldersbetyg samt intyg om självständig verksamhet inom yrket och om yrkesskicklighet. Sökande, som önskar resa utomlands, bör därjämte förete intyg, att han är så förtrogen med språket i det land eller de länder, han ämnar besöka, att han kan draga avsedd nytta av vistelsen därstädes.
Programmet för ingenjörsdagen i Göteborg den 8 aug.
har nu fastställts och ser ut som följer.
Kl. 10 f. m. : Ingenjörsdagen öppnas i stora kongresshallen. Föredrag.
Kl. 11,30 f. m. — / e. m. ■. Orienterande vandringar genom utställningen.
Kl. 1 e. m. ; Gemensam lunch.
Efter lunchen fritt disponerande av tiden för kamratligt umgänge, för specialstudier å utställningen under sakkunnig ledning eller för turer genom staden.
Kl. 7 e. m. ; Gemensam middag. (Civil högtidsdräkt). Efter middagen bal.
Avgiften för deltagande i ingenjörsdagen är 30 kr. för medlem av något av ingenjörsveckans möten samt kr. 32: 50 för övriga herrar. För dam är avgiften 25 kr. I dessa avgifter äro inberäknade såväl lunch som middag.
Anmälan om deltagande i ingenjörsveckans högtidsdag skall ske å särskild blankett senast den 1 juli under adress Ingenjörsdagen, Utställningens kongressbyrå, Göteborg 5.
Under Ingenjörsveckan i Göteborg, augusti 1923, komma nedan angivna kongresser och föreningsmöten att äga rum,
Svenska kommunaltekniska föreningen . den 6, 7
Nordiska väg- och vattenbyggarmötet . » 6, 7, 9
Källa: Internet Archive ·