Teknisk tidskrift 1923

154

TEKNISK TIDSKRIFT

19 maj 1923

Den vid Columbia University helt nyligen inrättade fackskolan för »industrial engineering» är liksom övriga fackskolor treårig. Inträdesfordringarna äro ganska höga och svara mot en tre års collegekurs, under vilken grundläggande kunskaper skola inhämtas i bl. a. kemi, beskrivande geometri, engelska, historia och nationalekonomi, matematik, fysik och mekanik samt moderna språk. Fackskolan för industrivetenskap avser att meddela undervisning såväl i principer, grundläggande för den moderna industriens produktionsprocesser, som i affärsmetoder tilllämpliga vid ledning av ett företag och vid försäljning av dess produkter, samt att giva studenterna inblick i arbetare- och andra därmed sammanhängande problem. De i denna studieriktning ingående ämnena kunna uppdelas i fyra grupper: en affärsteknisk grupp, omfattande bokföring, banklära, rättskunskap och afifärsstatistik; en maskinteknisk grupp, omfattande läran om kraftmaskiner, termodynamik, maskinkonstruktion samt industribyggnaders planläggning, konstruktion och utrustning; en allmän grupp, omfattande metallurgi, hållfasthetslära, teknisk kemi, elektroteknik och laborationsövningar i fysik samt slutligen en industriell grupp, som omfattar arbetareproblem, fabriksorganisation, arbetsledning, analys av utvalda industriföretag, tillverkningsprocesser och metoder samt val av maskiner härför. Under de två sommarloven måste studenterna ägna åtminstone 8 veckor åt arbete i välskötta företag, kritiskt studera desamma och avgiva rapport om gjorda erfarenheter och rön.

Utom vid dessa nu nämnda högskolor givas utmärkta kurser i industriell ekonomi och därmed sammanhängande ämnen vid ett stort antal handelshögskolor och institut för »business administration». De som önska utbilda sig till ledande befattningar inom industrien kunna således antingen välja dessa högskolor, varvid de dock icke få några insikter i ingenjörsteknik, eller också efter avlagd ingenjörsexamen genomgå specialkurser i industriella och ekonomiska ämen. I båda fallen torde icke på samma tid kunna uppnås lika godt resultat, som om studenten valt någon av de studiekurser, där undervisningen i teknik och ekonomi på ett lyckligt sätt kombinerats. I detta sammanhang kan också nämnas att en högskola, University of Cincinnati, icke endast kombinerar teknik och ekonomi utan även teori och praktik på sådant sätt, att eleverna omväxlande tillbringar två veckor å skolan och två veckor å kontor eller i fabrik. Nyttan härav torde kunna ifrågasättas, då arbetet på så sätt i hög grad splittras.

Jämför man slutligen de olika läroanstalternas kurser i motsvarande ämnen, skall man finna att dessa i huvudsak överensstämma. Sålunda omfattar en kurs i industriell organisation och arbetsledning bl. a., en historik över

industriens utveckling intill våra dagar, en överblick över olika organisationsformer och deras anpassning till olika industrier samt en studie över frågor tillhörande finansie- i ring, tillverkning och försäljning. Därvid lägges även stor vikt vid kontorsorganisation, inköp, transporter, kreditgiv- 1 ning osv. Det lämpligaste geografiska läget för fabriker,] dessas planläggning, byggnad och utrustning med maskiner j och transportanordningar äro också föremål för diskussion. Vidare upptager programmet förrådsorganisation och lagerkontroll, planering och andra förberedelser, som måste föregå tillverkningen, kvantitativ och kvalitativ kontroll av denna, avlöningssystem och kontroll av arbetstiden, uppgörande av budget samt nödvändig statistik. — Under visningen i bokföring och självkostnadsberäkningar avser icke att utbilda bokhållare eller revisorer utan att lära eleverna principerna, att giva dem kunskaper i tolkandet av balansräkningar och finansiella rapporter samt att visa dem betydelsen av noggranna kostnadskalkyler, varvid särskilt framhålles olika sätt för fördelning av indirektal kostnader. — Kursen i statistik behandlar metoder förj insamling av data, dessas analysering och publicering i| tabellform eller i grafisk framställning. Vidare meddelasj; varest kommersiell och finansiell statistik finnes att tillgå,! dess värde och användning, samt diskuteras olika slag av : index liksom även diverse tillämpningar å afifärsproblem. — De intressanta föreläsningarna i arbetarefrågor omfattal historik, organisation av fackföreningar, dessas arbete och; vunna resultat, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, anställningskontor och deras verksamhet, välfärdsanordningar samt industriell demokrati. I samband med dessa : föreläsningar givas även kurser i »konsten att sköta folk».

Tidigare har framhållits den skillnad, som förefinnesq mellan svensk och amerikansk industri. Icke desto mindre torde vi i vårt land hava en del att lära från det stora:; industrilandet i väster beträffande utbildningen av ingenjörer för industrien. Skulle författaren med ledning av: sin erfarenhet från amerikanska högskolor våga framställa några önskemål rörande utbildningen vid Tekniska högskolan, skulle det i detta sammanhang gälla en utvidgad, undervisning i ekonomiska och sociala ämnen. För när-,: varande torde dock knappast kunna ifrågasättas inrättandet av en åttonde fackskola, där huvudvikten lägges vid dessa ämnen och där undervisningen i övrigt bedrives efter allmänt tekniskt-vetenskapliga linjer. Ett ökat intresse för administrativa och ekonomiska spörsmål, som toge sig uttryck redan i utbildningen av ingenjörerna, torde vara till gagn icke endast för industriella och likartade företag utan även för ingenjörernas användbarhet på andra områden inom vårt samhälle.

N. W. Hörstadius.

NÅGRA ORD OM RADIOTELEGRAFI OCH R ADIOTELEF ONI.1

Av byrådirektör J. Gunnar Holmström.

För mindre än ett år sedan firade radiotelegrafien som teknik betraktad sitt 25 årsjubileum. Det var nämligen i maj 1897, som de första praktiska försöken gjordes av engelska telegrafverket med Marconis första anordningar. Med dessa lyckades man att »telegrafera utan tråd», som det då hette, c:a 8 eng. mil i Bristolkanalen.

Sedan dess har utvecklingen gått med stormsteg. För närvarande finnas ett flertal reguljära telegrafförbindelser över Atlanten och i så godt som varje hem i den civiliserade världen längtar man efter att direkt få komma i åtnjutande av det nya samfärdsmedlets möjligheter, att överföra tal och musik m. m.

Att här följa utvecklingen steg för steg medgiver inte tiden. Jag får nöja mig med att stanna vid de mera epokgörande förbättringarna. Dessa hava framträdt undei det senaste decenniet och äro enligt min mening:

1. Elektronrönet och dess mångsidiga användning.

o t

2. Återkopplingen av dessa rör och

3. Alstrandet av konstanta kontinuerliga svängningar.

För att klargöra dessa framsteg skall jag först sök; lämna en orienterande populär beskrivning av radiotele grafiens arbetssätt.

1 Föredrag vid Sv. teknologföreningens årsmöte den 23 mars 1923