Sida 274
Ekonomisk översikt
274
TEKNISK TIDSKRIFT
1 sept. 1923
terna innehålla tillräckligt med upplysningar för att underlätta studiet av denna fråga.
4. Oberoende av föregående slutsats och för att städer med större folkmängd skola kunna anpassa sig efter den nuvarande trafiken och bereda sig på en ökning av densamma ävensom på en ökning av hastigheterna, för så vidt detta är förenligt med trafiksäkerheten, (en trafikökning måste anses vara tecken till framåtskridande,) borde man utfärda vissa regler omfattande:
a) Den mest lämpliga tvärsektionen för gator och ändring i fråga om äldre gator i syfte att fordon må kunna utnyttja hela gatubredden.
b) Förbud att stanna med fordon längs trottoarerna å starkt trafikerade gator. » Vagnsparker* skulle i största möjliga mån anordnas å lämpliga ställen i stadens olika kvarter.
c) Bestämmelser för långsamt körande fordon att hålla sig nära trottoaren för att underlätta passagen för de snabbgående vagnarna. Hastigt körande fordon böra om möjligt hålla sig på något avstånd från trottoaren för att minska risken för fotgängarna.
d) Förbud att uppställa pelare, belysnings-, kabel- eller affischeringsstolpar, som kunna utgöra hinder eller fara för trafiken: i;o) Å körbanan, dock med undantag för breda körbanor, varest dylika pelare och stolpar kunna placeras med erforderliga försiktighetsmått; 2:0) Allt för nära trottoarkanterna.
e) Framställningar om anläggning av spårvägar i starkt trafikerade gator och torg böra avslås, och företag, avseende anläggning av underjordiska järnvägar, av högbanor och av autobuslinjer, i stället uppmuntras.
f) Förbud för framförande av långsamt gående fordon å vissa gator under vissa tider för att avlasta trafiken å ställen, där sådant är nödvändigt.
5. Vad beträffar anordnandet av gatukorsningar och infartsvägar till folkrika städer förordas gångviadukter, passagezoner, markerade genom särskilda färgbeteckningar, samt gatutunnlar. Det är önskvärdt att öka insynen å sådana ställen, som visat sig farliga, såsom med vägkorsningar, genom borttagandet av backar, murar, häckar o. d., som hindra utsikten.
6. Uti städer, som tillväxa i storlek och folkmängd, bör uppmärksamheten riktas å infartsvägarna, å anläggandet av parallellgator för trafikens avlastning samt å breddning av planerade gator, innan byggnader uppförts utmed dessa.
7. Det är önskvärdt att reglera trafiken vid gatukorsningar genom att tillerkänna företrädesrätten att passera åt fordon, som följa huvudgatan; för att med säkerhet tillkännagiva, vilka gator som äro huvudgator, synes lämpligt att införa ett signalsystem, som borde tillämpas internationellt. I väntan på införandet av ett dylikt internationellt system, bör man emellertid giva företrädesrätt att passera åt det fordon, som kommer från höger från föraren sett (eller från vänster, alltefter den gängse trafikriktningen).
8. Å starkt trafikerade gator bör man dela trafiken i två riktningar, och, där detta är omöjligt på grund av farbanans ringa bredd, bör man för detta ändamål använda sig av närgående parallellgator. Det förordas att upprita midtlinjer på körbanan för att leda trafiken med större säkerhet.
9. Trafik endast i viss, angiven riktning är att tillråda på alla torg och mötesplatser med betydande trafik. Internationella bestämmelser i detta hänseende böra utfärdas.
10. Då gatubredden medgiver, bör man uppdela farbanan i zoner genom få och lämpliga refuger för fotgängare, vilka refuger samtidigt skola tjäna som >ledare» för trafiken.
11. Å gator, där man icke kan ordna trafiken på nyss angivet sätt till följd av otillräcklig gatubredd, tillrådes att stoppa trafiken vid vissa tidsmoment på order av polisen, antingen direkt eller med tillhjälp av mekaniska hjälpmedel.
12. Elektriska eller mekaniska signalsystem böra studeras, men ej antagas förrän vunnen erfarenhet ådadalagt deras effektivitet. Varje land bör lämna den internationella ständiga vägkongresskommissionen meddelande om de anställda försöken och de erhållna resultaten.
13. Så ofta sådant är möjligt, bör man använda sig av mindre gator för att avlasta trafiken från de större gatorna.
14. Då man kan finna annan lösning, bör man alltid undvika korsning i plan mellan gator och vägar å ena samt järnvägar å andra sidan.
15. Särskilda vägar avsedda uteslutande för hamnar och större järnvägsstationer böra anordnas, då trafiken å närliggande gator sådant påfordrar.
16. Allmänheten bör upplysas om gällande trafikregler genom sådana medel, som med stor framgång användts av de engelska och nord-amerikanska föreningarna >Safety first» och > Childrens Essay Competition» ; råd och föreskrifter i dessa hänseenden borde meddelas i skolorna och i stor utsträckning spridas med tillhjälp av alla de möjligheter, som den moderna propagandan erbjuder.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Den 25 augusti 1923.
De senaste veckornas rapporter från Förenta staterna hava' varit mera gynnsamma än förut. Den nedgång i produktion och handelsomsättning, som onekligen ägt rum, hänföres i allmänhet till sommarstillheten, och en förbättring tycks redan hava inträdt. Prisfallet har avstannat och större omsättningssiffror rapporteras. Inom stålindustrien anses läget vara gynnsamt, trots någon nedgång i ordertillgången, och man beräknar kunna arbeta med full kapacitet under en längre tid framåt. Fondbörsen är dock fortfarande pessimistisk. Enligt ett utta lande av en handelstidning tycks finansvärlden fortfarande; hålla fast vid den av läget i april framkallade uppfattningen att näringslivet stode inför en depressionsperiod, trots att alla rapporter utifrån landet intyga motsatsen. Farmarnas ställningj vållar dock fortfarande bekymmer. American Farm Bureat-Federation beräknar exportöverskottet för innevarande säsong till 241 mill. bushels, men att avsättningsmöjligheter endast finnas för c;a 150 mill., enär de goda skördarna i södra Europa betydligt minskat importbehovet. Då produktionskost naderna för vete beräknas till 1,20 $ per bushel och prise f. n. ligger i c;a 80 cents, är det tydligt att farmarna komra; att lida betydande förluster.
Som förut framhållits motser man i England med större oro den kommande vintern. Från alla marknader rapportera' stagnation i affärerna och dåliga utsikter för den närmaste framtiden. Den starka efterfrågan på kolmarknaden, som bler en följd av Ruhrockupationen — till Tyskland exporterade: under första halvåret för 10,4 mill. £ mot 8,5 mill. under hel; föregående år — har totalt upphört och affärerna inskränka: till fullgörande av redan gjorda beställningar. Läget inon övriga stapelindustrier är tämligen oförändrat. Från Bradfon har till och med rapporterats export av råull. En av de ledand' Londonbankerna har nyligen framhållit att England står infö; två alternativ: antingen måste folkmängden minskas eller ut rikeshandeln ökas, om man vill undvika en sänkning av lev nadsstandarden. De planer, som framlagts om att göra de engelska världsväldet självförsörjande, äro ej realiserbara åt minstone inom överskådlig tid, utan Storbritannien är fö sin existens beroende av de gamla exportmarknaderna. Dvs Europas rekonstruktion är ett nödvändigt villkor för en upp blomstring av det engelska näringslivet. Detta förkålland* bildar bakgrunden för den engelska politiken i skadestånds frågan och framkallar förhoppningar om att England ej längden skall kunna tolerera den franska uppfattningen.
Med hänsyn till det miserabla statsfinansiella läget i Frank , rike kan det ej annat än förvåna att Frankrike fortfarand* visar en sådan omedgörlighet i fråga om en uppgörelse skadeståndsfrågan som den, som ådagalägges av PoiNCARÉ! senaste tal samt av svaret på den engelska noten. Ockupations politiken har kostat och kostar landet fortfarande sa stor; summor, att dess finansiella bärförmåga närmar sig bristnings gränsen. De senaste nio årens finansiella missgrepp göra si} nu även kännbara. Statsskulden är så stor att om några a enbart räntorna uppgå till lika mycket som skatterna beräk nas inbringa, och att således ingenting återstår att täcka d< ordinarie utgifterna. En uppgörelse med Tyskland, som sätte detta land i stånd att betala ett rimligt skadestånd, bord' under sådana förhållanden vara att föredraga framför dei nuvarande politiken.
De svenska varumarknaderna karakteriseras fortfarande asommarstillheten. Järn- och stålmarknaden är livlös. Verkei torde dock hava sysselsättning en tid framåt på grund av order anhopningen under lockouten. Trävaruförsäljningarna uppgå til
Källa: Internet Archive ·