Sida 99
Torrelement nedsänkta i olja
31 mars 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
101
produktionskostnaderna fördyrats genom lagens följder, så kunna vi ej mera finna avsättning för de produkter, som vi skulle kunnat framställa. Därför ha vi arbetslösheten, och denna torde vara svår att avskaffa, förrän en ökning av arbetstiden blivit tillåten och arbetarna kommit till insikt om, att per individ mera arbete måste uträttas än vad nu är fallet.
Administrationskostnaderna utgöra även en ganska stor del av utgifterna för produktionen, men då i dessa ingå räntor, skatter för fastigheter, försäkringar och avskrivningar således kostnader, som industrien ej kan påverka på samma sätt som de övriga, torde ej mycket kunna göras för att nämnvärdt nedbringa desamma.
Under övriga kostnader falla en del detaljer, där i tekniskt avseende förbättringar för åstadkommande av lägre produktionskostnader böra kunna göras.
Vad jag här anfört beträffande nedbringandet av produktionskostnaderna inom pappers-, trämasse- och cellulosaindustrierna skulle kunna sammanfattas i följande: Att tekniska förbättringar inom olika delar av dessa industrier äro av nöden. För att ernå ett godt resultat på kortast möjliga tid är ett intensivt forskningsarbete påkallat. Att det nu gällande förbudet mot arbete utöver viss tid upphör, och att arbetarna åter få intresse för sitt arbete, så att de fördärvbringande konflikterna kunna försvinna.
En tillfredsställande lösning av dessa båda frågor är, enligt min uppfattning, ett godt steg framåt för främjande av våra pappers- och cellulosaindustriers exportmöjligheter.
DAMPROGRAMMET VID ÅRSMÖTET.
Damernas program vid årsmötet var synnerligen väl arrangerat. Vid mötets öppnande på torsdagen i Grands spegelsal närvoro ett flertal damer. Därvid hölls bl. a. ett föredrag med ljusbilder av löjtnant G. Berg om Kina, det underbara land, där hela städer plötsligt blåsas bort av tyfoner, där man metar fisk med fågel, och där en välsituerad mans högsta glädje är att ha tre hustrur. I detta land, så olikt vårt, har det sina svårigheter med väg- och vattenbyggnad. Man måste där icke endast taga hänsyn till naturen utan dessutom i möjligaste mån söka tillmötesgå de heliga drakar som enligt kinesisk tro bebo floderna. Kineserna äro, sade föredraganden, mycket vidskepliga, och den enda ljuspunkten i denna tro på andar och vidunder tycks vara, att dessa väsen lyckligtvis sakna förmågan att gå om hörn. — Från denna fängslande värld av pittoreska tak, välvda broar och livslevande kineser hamnade man helt oförberedt i det mest bestickande stockholmssolsken, och ögat konstaterade snabbt, att ingen aldrig så graciös kinesisk silhuett dock kan upptaga tävlan med denna speciella utsikt över Strömmen och slottet.
Samma dag var tillfälle beredt för ett sextiotal damer att bese utrikesministerhotellet, och den angenäma stund, som tillbragtes under fru Anna Brantings värdinneskap, uppskattades livligt av deltagarna. René, som såg lika klok ut som hon var vacker, underhöll sina gäster på det behagligaste sätt och förevisade sitt hus från festvåningen till köket. Sedan té intagits, utfördes musik av fröken T. Böökman, varefter gästerna togo avsked, och möjligen var den sista skymten av en trött men älskvärdt leende statsminister med gemål under armen den mest fängslande synen på denna händelserika eftermiddag.
Fredagen upptogs av ett föredrag på Strand hotells stora sal om radiotelegrafi och telefoni, besök å Bygge och Boutställningen samt på kvällen teknologföreningens stora middag på Grand hotell. Bygge och Bo är i dagspressen så utförligt beskriven, att det är överflödigt, att här närmare ingå på densamma, vare det nog sagt, att det antal
damer, som under ingenjör Wretblads utmärkta ciceronskap genomgick utställningen, visade livlig förståelse för bemödandena att göra hushållsarbetet till ett nöje. Mest fängslande var naturligtvis diskmaskinen — denna dröm, vars förverkligande man knappast vågar tro på — och man lämnade Liljewalchs, fylld av nya och goda föresatser, men tillika fast besluten att förr våga livet, än införa elektrisk belysning i julgranen. T .
TORRELEMENT NEDSÄNKTA I OLJA.
Såsom strömkälla för mätändamål användes ofta på laboratorier vanliga torrelement, t. e. ficklampsbatterier. Detta på grund av deras prisbillighet, renlighet och ständiga beredskap. Deras användbarhet lider dock därav, att de rätt snart, vanligen efter c:a 3 månader, förlora i spänning, så att de, även om de fortfarande kunna avge en viss ström, dock bliva obrukbara för många mätändamål.
En av de väsentligaste orsakerna härtill synes vara, att fyllningsmassans fuktighet torkar ur, så att den blir kemiskt mindre verksam samt att det inre motståndet härigenom ökas.
Tanken låg då nära att söka förhindra eller fördröja denna uttorkning genom att nedsänka elementen i ett skyddsbad, t. e. petroleum. Föreliggande redogörelse återger resultaten av några enkla försök med dylik behandling. Liknande försöksserier ha av mig ej kunnat återfinnas i litteraturen, varför dessa uppgifter kanske ej äro utan intresse.
Som försöksmaterial valdes ficklampsbatterier av en i handeln lätt tillgänglig typ, märke »Z» (System Zeiler), med en begynnelsespänning av c:a 4,5 volt.
Av tvenne element nedsattes det ena i ett kärl med petroleum, det andra placerades utanför kärlet i luft. Rumstemperaturen varierade mellan c:a 14 och 16,5° C, eller var i medeltal c:a 150.
Två försöksserier utfördes, den ena för att observera spänningsfallet vid periodisk och svag belastning, den andra för att iakttaga återhämtningsförmågan efter en period av högre belastning. Resultaten framgå av kurvorna nr 1 och 2.
Å figur 1 visar kurvan I spänningsförloppet hos elementet nedsänkt i petroleum samt kurvan II hos elementet i luft. Elementen belastades dagligen under c:a 5 min. tid genom en voltmeter, som förbrukade 2,5 milliamp. Det visade sig genomgående, att spänningen omedelbart vid inkopplingen gav ett något lägre värde, ca. 0,07 volt lägre än det slutliga stationära, vilket vanligen inträdde
Källa: Internet Archive ·
