Sida 346
Ekonomisk översikt
346
TEKNISK TIDSKRIFT
3 nov. 1923
Själva idén är hämtad från de elektriska fenomenen i de s. k. elektriska svängningarna, vilka användas i radiotekniken, och ett analogt betraktelsesätt har anlagts på den mekaniska rörelsen. Att ge en kort och lättfattlig förklaring är nästan uteslutet. En grov antydan kan ges av följande bild. En vevstake driver en hammare. Den senare förbindes på visst sätt med vevstakslagret, varigenom en del reaktionsarbete ges tillbaka i stället för att gå till spillo. Härvid drar man nytta av en viss »avstämning» i oscillationerna. Resultatet blir, att arbete kan utföras med större verkningsgrad och mindre maskiner än eljest. Principen torde kunna genomföras på en mängd arbetsprocesser och synes kunna förväntas bliva i hög grad genomgripande för tekniken. De första tekniska tillämpningarna lära röra slagverktyg, vidare motorer med fram- och återgående massor m. m. Elektrikerna förstå förmodligen bättre följande förklaring. Man kan tala om en mekanisk cos y> i det man betraktar anolationskraften som en magnetiseringsström. Denna cos <p kompenseras genom förfarandet. Ett nytt intressant belägg på huru elektrotekniken verkat och verkar befruktande på andra grenar av tekniken.
Bland andra tekniska landvinningar av större räckvidd är framställningen av rostfritt järn och stål, på vilket problem nedlagts ett ofantligt arbete under de senare åren. I dessa sista dagarna har den glädjande nyheten sports, att även från svensk sida ett framgångsrikt steg lär vara taget mot detta ivrigt eftersträvade mål.
Det utländska forskningsarbetet på det tekniskt-vetenskapliga området avsätter alltjämt en särdeles omfångsrik litteratur, vittnande om stegring, ej om avmattning — trots det ekonomiskt otillfredsställande läget i stora delar av världen. Det engelska forskningsarbetets omfattning återspeglas mycket klart i den nyligen utkomna årsberättelsen från Department of Scientific and Industrial Research. Av stort intresse är att anteckna, att ett betydande antal av de frågor, som upptagits här av Ingenjörsvetenskapsakademien till undersökning, jämväl äro föremål för systematisk bearbetning i England, att problemen blivit i huvudsak formulerade på samma sätt på båda hållen, och att organisationsformerna i många fall kristalliserat ut på likartat sätt, ehuru man gått fram oberoende av varandra.
En synnerligen intressant tilldragelse är tillkomsten i Frankrike av en institution1 med i huvudsak samma uppgifter, samma arbetssätt och ungefär samma allmänna anordning, som Ingenjörsvetenskapsakademien.
Jämväl i Canada har upprättats ett institut efter förebild av det engelska.
I såväl Norge som Danmark är ett omfattande och synbarligen penningekrävande forskningsarbete i gång, ehuru någon utpräglad organisation icke kommit till stånd för ändamålet i någotdera av dessa land.
Akademien har under det gångna året anordnat flera föreläsningskurser, ehuru i relativt mindre omfattning än tidigare. Av sådana kurser hava hållits, en i oktober förra året för kemister i teoretiskt-kemiska ämnen, en i december för byggmästare och byggnadsingenjörer i byggnadstekniska ämnen, en på våren för väg- och vattenbyggare i vissa teoretiska ämnen, samt slutligen nu i september en i Borås för textiltekniker berörande för denna industri viktiga forskningsområden.
Till sist berörde föredraganden med några ord en fråga, som på sista tiden varit under livlig debatt, nämligen om ett tekniskt museum och yttrade därvid, att han hört skeptiker fråga: vad skall man egentligen med ett sådant att göra, har man någon praktisk nytta av ett tekniskt museum? För det första möjliggör ju ett välordnat tekniskt museum en vetenskaplig bearbetning, vilken kan ha den praktiska betydelsen, att den genom att framvisa gången av en utveckling kan ge underlag för ett så att säga exploaterande framåt i tiden och sålunda ge ledning åt bedömandet av tekniska uppslags sundhet och bärkraft. Det är en sida av saken. En annan torde vara att finna däri, att de, som hålla på med tekniska problem, i museet kunna på ett mycket åskådligare sätt än i litteraturen få tillfälle att se, huru föregångarna burit sig åt, varför de lyckats och — kanske icke minst nyttigt — varför de icke lyckats. Slutligen skulle ett tekniskt museum, om det ordnas så som det bör, icke med ett dödt uppradande av gammalt »skräp», utan med utvecklingen levandegjord ända
1 Se T. T. nr 12, 1923.
fram till det sista stadiet, kunna bli synnerligen populärt för en bred publik, särskilt ungdom. Och vad det skulle betyda för vår — säga vad man vill — för det tekniska avgjort begåvade ungdom, dess inriktning och senare livsutveckling, det synes ligga i öppen dag. Vårt folks tekniska fallenhet är nu en gång en av våra bättre nationaltillgångar, och i utvecklingen av densamma ligger en betydelsefull uppgift för det tekniska museet.
Efter kommerserådet Enströms föredrag utdelade H. K. H. Kronprinsen akademiens mindre guldmedalj till byrådirektör J. G. Holmström och bergsingenjören C. J. G. Malmberg för deras gemensamma utexperimenterande av carbometern. Denna grundar sig på upptäckten, att ett av stålets magnetiska data framför andra varierar direkt med kolhalten. Att kolhalten hos järn inverkar på järnets magnetiska egenskaper är sedan länge allmänt känt. Försök ha också för länge sedan gjorts för att från de vanligen uppmätta magnetiska egenskaperna sluta sig till kolhalten. Någon tillförlitlig provningsmetod har man dock ej fått fram på detta sätt. Genom de Malmberg-Holmströmska undersökningarna har man emellertid funnit en speciell magnetisk egenskap, som för viss kolhalt besitter tillräcklig konstans, och på vilken tillfälliga olikheter i den magnetiska kretsens beskaffenhet eller närvaron av andra legeringsämnen i järnet utöva ringa inflytande. Först sedan uppfinnarna genom en lång serie undersökningar, där steg för steg förefintliga felkällor, härrörande från magnetkretsen själv, från värmeutveckling i apparaten, olika omgivande temperatur, yttre magnetfält, varierande magnetisk läckning m. m. eliminerats, har det exakta sambandet mellan den speciella magnetiska egenskapen och kolhalten kunnat konstateras och en apparat konstrueras, medelst vilken kolhalten kan snabbt bestämmas med en noggrannhet av en eller ett par hundradels procent.
Slutligen höll professor H. Kreuger föredrag om klimatiska påverkningar på byggnadsfasader.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Den 27 oktober 1923.
I Förenta staterna räknar man i allmänhet med en konjunkturförbättring under den återstående delen av året. Prisläget är fast med en tendens i stigande riktning. Bradstreets index visar en stegring på 1,3 % under september, och Irving Fisher har uttalat som sin åsikt, att denna prisstegringstendens kommer att fortsätta. Produktionen under det gångna året beräknas kvantitativt ligga högre än under motsvarande månader för de senaste fem åren. Läget inom stålindustrien har betydligt förbättrats. Produktionen utgör c:a 90 % av kapaciteten och ökningen i nytillkommande order är avsevärd. Förbättringen kan delvis tillskrivas Japans inköp men ej uteslutande, enär de amerikanska konsumenternas lager även anses vara obetydliga. Enligt en officiell beräkning visade Förenta staternas betalningsbalans för 1922 ett underskott på 586 mill. $, och man befarar, att detta underskott kommer att bliva större för innevarande år, enär varuexporten visat en sjunkande tendens, medan importöverskottet av guld varit ungefär oförändrat.
Tullarna och arbetslöshetspolitiken hava varit de frågor som mest diskuterats i England under den gångna månaden. Baldwin har gjort ett uttalande i tullfrågan, som tyder på att den nuvarande regeringen är betänkt på att öka tullskyddet, som ett led i kampen mot arbetslösheten. Men motståndet mot den protektionistiska politiken är mycket starkt. I detta sammanhang är ett uttalande av Henderson av stort intresse. Han har nämligen förklarat att arbetarpartiet ej kommer att känna sig bundet av några löften om preferenstullar av något slag, som den nuvarande regeringen möjligen kommer att avgiva, även om den lyckas erhålla underhusets samtycke i detta avseende. Från industrihåll har framkommit förslag om inflation som ett medel mot arbetslösheten och detta förslag togs även upp av en av regeringsmedlemmarna. Det väckte dock en storm av ovilja särskilt inom finansvärlden, och regeringen fann sig nödsakad att omedelbart dementera att man verkligen hyste
Källa: Internet Archive ·