Sida 267
Några data från årets Skånemässa
15 aug. 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
267
Pappersmassan som exportartikel har erhållit en avseärdt större betydelse än före kriget. Under år 1922 ex- »orterades 1 047 100 ton mot endast 847 100 ton år 1913, >ch i år uppgår den under första halvåret utförda kvantieten trots lockouten till 260 700 ton, vilket något övertiger siffran för exporten vid samma tidpunkt i fjol. De lesta producenterna hava sålt större delen av den beräklade årsproduktionen. Av våt, mekanisk massa återstå ndast c:a 7 % osålda, en marginal, som anses tillrådlig
den händelse driftinställelser skulle inträffa och produkionen därigenom understiga den beräknade.
Förhållandena på arbetsmarknaden hava betydligt för- >ättrats. Samtliga vid årets början inträdda konflikter lava erhållit sin lösning och arbetslösheten visar en jämn ledgång. Hela antalet arbetslösa har minskats sedan nyret med 25 200 och utgjorde den 30 juni 20 700. Detta »etyder en stor lättnad även ur statsfinansiell synpunkt, •när kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande uppgått ill betydande belopp, under tiden jan. 1921 — juni 1923 ill icke mindre än 111,5 mill. kr.
En av de varaktiga och mera betydelsefulla följderna .v kriget för vårt näringsliv är den förändring, som ägt um i fråga om våra utlandsförbindelser, i det att Sveriges itomeuropeiska marknader hava vunnit på de europeiska ändernas bekostnad. Av särskild betydelse är Förenta taternas växande andel i vår export, men även på övriga narknader hava vi dels återknutit de under själva krigsren avbrutna förbindelserna, dels utvidgat vår avsättnings-
förmåga. Härtill har i hög grad bidragit vår transoceana sjöfarts utveckling. Rederinäringen har dock efter högkonjunkturens lysande tid drabbats hårdt av depressionen. Av Sveriges redareförenings flotta, vilken representerar c:a 2/s av det totala svenska tonnaget, voro i juni 1921 upplagda ungefär 54 %. Vid 1923 års början var upplagt endast c:a 1 %', men rederierna hava fortfarande stora svårigheter att kämpa mot på grund av de låga frakterna och de höga omkostnaderna. För att kunna bibehålla dessa nya marknader och även utöka desamma, kräves dock ett väl utvecklat informationsväsen rörande utländska förhållanden, vilket ej endast bör lämna tillförlitliga, utan framför allt aktuella uppgifter. Ett program för den statliga informationsverksamheten har i dagarna framlagts av generalkonsul K. Bergendahl. Statens verksamhet på detta område bör dock kompletteras med enskilt upplysningsarbete genom de särskilda näringssammanslutningarna.
Om vi få behålla lugn och fred på arbetsmarknaden och om den politiska situationen på kontinenten ej förvärras, böra vi hava all anledning att ej se alltför pessimistiskt på den närmaste framtiden. Våra naturtillgångar, våra industrivarors höga kvalitet och vårt sunda penningväsen, som det är ett livsvillkor för svenskt näringsliv att få behålla, ge oss ett godt försprång i konkurrensen på världsmarknaden och det finnes goda utsikter för att vi skola kunna bibehålla den plats vi nu uppnått i ekonomiskt avseende. K. Kock.
NÅGRA DATA FRÅN ÅRETS SKÅNEMÄSSA.
Skånemässan hölls i år för femte gången och synes åledes vara på god väg att bliva en fast institution, örsta tanken på en handelsmässa i Malmö uppstod redan mder den baltiska utställningen sommaren 1914, och hade j kriget kommit emellan, hade troligen utställningen lirekt fått en fortsättning i mässan. Utställningen visade lämligen, att det var lätt att samla icke endast våra egna ;öpmän utan även grannarnas kring Östersjön till Malmö. >å kom kriget och därmed en lika lång vila för mässankens realiserande.
Mässans första år blev därför 1919. Vid organiseraniet av den första mässan fanns ringa erfarenhet att bygga >å, och mässan blev därför ett mellanting mellan utställling och mässa. Bland deltagarna funnos många, som nera hörde hemma på en utställning, och tillträdet var j strängt begränsat till endast köpmän. Antalet delta- ;are detta år var högst avsevärdt, ej mindre än 739. De oljande två åren genomfördes mässidén strängare och leltagareantalet sjönk till resp. 384 och 268, vilka tal »ckså avspegla de försämrade konjunkturerna. Förra årets nässa kunde däremot räkna 322 deltagare.
Arets mässa som pågick 30 juli — 5 aug. hade samlat 130 handtverks- och industriidkare, varvid firmor med emensam representation endast ha räknats som en delägare. Antalet är således relativt ringa, vilket dock får in naturliga förklaring, genom att den svenska industrien
år mött upp i samlad trupp å Exportutställningen och let Allmänna landtbruksmötet i samband med Jubileumsitställningen i Göteborg.
Mässan har i år liksom varje gång pågått under en eckas vardagar och avslutats med, att allmänheten får illträde under den därpå följande söndagen.
Vid en rundtur genom mässlokalerna, som inrymts i Realskolans härför lämpade utrymmen, fann man, att i ynnerhet maskinindustrien i år deltagit i mindre utsträcking än de föregående åren. Däremot voro avdelningarna
för näringsmedel, kläder, skodon, bosättningsartiklar, möbler, guldsmedsvaror och trycksaker m. fl. rikligt representerade. Även ett flertal firmor inom kemisk-tekniska branschen framvisade sina varor.
Bland de maskinfirmor, som deltagit, må nämnas Carl Holmbergs mek. verkstads a. -b. i Lund, som utställer sina Bennets kolvringar. Fabriksaktiebolaget Halda taxametern
Fig. 1. »Tyfon » -signalapparat. Ånga, komprimerad luft el. dyl. ledes genom ventilen F in i röret \ och sätter skivan D i vibration.
har kompletterat sin tidigare tillverkning av taxametrar med en förenklad typ, väglängdmätaren, som registrerar såväl åkturernas längd och antalet körningar som antalet betalda kilometer och totala väglängden. Denna bör kunna få stor avsättning, då den lämnar såväl den åkande som bilägaren god kontroll. Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag utställde de patenterade »tyfon »-signalapparaterna (fig. 1). Dessa fördes för fyra år sedan i marknaden som signalapparater för fartyg, men hava på de senaste två åren vunnit stor spridning över hela världen som brandalarmapparater. Drivkraften i dessa utgöres av ånga eller luft, som på ett synnerligen ekonomiskt sätt bringar en
Källa: Internet Archive ·