Teknisk tidskrift 1923

266

TEKNISK TIDSKRIFT

25 aug. 1923

vilket är en ofrånkomlig följd dels av penningvärdets fall, dels av den starka ökningen i statens affärsverksamhet. Hela den fonderade statsskulden, vilken den 31 juli 1923 uppgick till 1 510,9 mill., har Sverige dock iklädt sig för produktiva ändamål. De svävande lån, som måste upptagas för täckande av kristidsförlusterna, hava till fullo återbetalts, och den tillfälliga upplåningen utgör nu endast 57 mill. kr. Gör man en jämförelse med andra länder, finner man att vi med undantag av Finland hava den lägsta statsskulden per capita. Därtill kommer att genom de stora återköp av obligationer från utlandet, som ägt rum sedan 1914, större delen av denna skuld är placerad på svenska händer. Det är dock ej endast statens utländska skuldsättning, som undergått en minskning sedan krigsutbrottet. Sveriges totala nettoskuld till utlandet beräknades år 1908 till 1 051 mill. kr. Enligt en uppskattning gjord av Skandinaviska kreditaktiebolaget skulle denna skuld i oktober 1922 hava minskats till 300 ä 400 mill. kr. Vi hava således återbördat större delen av det utländska kapital, som möjliggjort vår industriella utveckling sedan 1850-talets midt, men huruvida vi framgent skola kunna reda oss på våra egna kapitaltillgångar i samma grad som under de senaste tio åren är mera tvivelaktigt och knappast heller önskvärdt. Tvärtom torde ett mera direkt intresse från utlandets sida för befrämjande av vår industriella utveckling vara att förorda.

Sedan ungefär ett år tillbaka har prisnivån legat praktiskt taget oförändrad med smärre, mera tillfälliga fluktuationer. Svensk finanstidnings index var i september 1922 158 och juli månad i år 157. En justering mellan priserna för olika varugrupper har även ägt rum under denna tid, varigenom skillnaden mellan landtbruks- och industriprodukter betydligt minskats. Då landtbrukarna äro stora avnämare av industrivaror, särskilt inom järnvarubranschen, är denna ökning i deras köpkraft liksom de goda skördeutsikterna för i år ett godt tecken. 1 Förenta staterna är farmarnas dåliga ställning fortfarande ett av de största hindren för en återhämtning.

Denna stabilitet i prisnivån har även möjliggjort för industri- och affärsföretag att sanera sin ställning. 1921 års bokslut för företag i bolagsform visade betydande avskrivningar, i ett flertal fall gående ut över både reserver och aktiekapital. Denna likvidationsprocess fortsatte även under år 1922, men i betydligt mindre omfattning och flera företag kunde detta år redovisa vinst å sin rörelse. Man kan därför hoppas på att innevarande år skall visa ett ännu gynnsammare resultat i finansiellt hänseende. Ett annat mått på förbättringen lämnar statistiken över konkurser och växelprotester. Antalet konkurser uppgick under första halvåret 1923 till 1 926 mot 2612 under samma tid 1922. Även växelprotesterna visa en synnerligen kraftig minskning från 47 738 st. på ett sammanlagt belopp av 76,8 mill. kr. under jan. — juli 1922 till 35 233 st. och 33,5 mill. kr. under samma tid 1923.

Då industriens svåraste likvidationsperiod var över, började bankernas. En stor del av industriförlusterna föllo nämligen på bankerna samt deras emissionsbolag, och fjolåret hade även att uppvisa en rad av stora bankrekonstruktioner. Efter allt att döma tycks man vid dessa rekonstruktioner hava gått så grundligt tillväga, att man ej behöver befara ytterligare överraskningar på detta område. De återstående bankerna hava valt att fördela förlusterna på en följd av år, utan att behöva inställa utdelningen till aktieägarna, och tyckas även hava kunnat genomföra denna politik. Även om dessa bankförluster till en del få tillskrivas bristande förutseende, bör man komma ihåg, att bankerna i ett land med Sveriges jämförelsevis föga utvecklade kapital- och penningmarknad hava en helt annan och mera riskfylld uppgift än t. e. de engelska ban¬

kerna, vilka ofta framdragas som exempel på att banker kunnat undgå förluster även under depressionen. — Fondbörsen, som är en ytterst känslig barometer för konjunkturutsikterna, visade under årets första månader en oavbruten stegring i kurserna. Men då det blev tydligt, att Ruhrkonflikten ej skulle komma att lösas i första taget, började kurserna att dala och hava fortsatt att sjunka så godt som hela tiden med undantag av några mera tillfälliga hausseperioder. Det av Svenska dagbladet beräknade börsvärdet visar dock, att baissen ej varit fullt så stark som den föregående haussen, i det att en vinst sedan 31 jan. på 99,7 mill. kr. eller 7,3 % ännu redovisas.

Den av våra exportgrenar, som svårast och mest direkt ' haft känning av situationen på kontinenten, är järnmalmsexporten. Före kriget gick c:a 80 % av vår järnmalm till Tyskland och det är därför tydligt att Ruhrområdets avspärrning, som snart blev fullständigt effektiv, måste med-: föra en omläggning av exporten och ett uppsökande av nya marknader, vilket även lyckats, så att exporten kunnat fortgå om även i reducerad skala. Hela den av Grängesbergsbo- i laget skeppade kvantiteten uppgick under 1923 års sju första I månader till 2 602 000 ton. För att erhålla bättre överensstämmelse mellan produktionen och den minskade efterfrågan har bolaget inskränkt malmbrytningen till 4 dagar i veckan. I detta sammanhang kan det vara av intresse 1 att omnämna, att enligt malmkommissionens undersökningar vår export av järnmalm kan fortgå i oförminskad om-: fattning hundratals år framåt, jämsides med att vårt eget behov inom landet kan fullt tillgodoses.

Järn- och stålindustrien, som drabbats synnerligen hårdt av depressionen och som vid årsskiftet ännu befann sig i en svår ställning, har under året haft att genomkämpa en långvarig arbetskonflikt, som först i slutet av juli erhöll sin lösning. Härigenom kunde järnbruken ej draga fördel av den tillfälliga hausse på järn- och stålmarknaden, som inträdde efter Ruhrockupationen, annat än genom slutförsäljning av inneliggande lager. Vid arbetets återupptagande lågo producenterna inne med en del order, som man endast väntade på lockoutens hävande för att fa effektuerade, men huruvida verken skola bliva fullt sysselsatta även längre fram är mera ovisst. Den 31 december föregående år var antalet i gång varande masugnar 32 eller c:a l/i av hela antalet. Sedan dess har på grund av konflikten antalet minskats till 22 vid slutet av juni. Marknaden i England och Förenta staterna har efter haussen under vårmånaderna visat fallande noteringar och särskilt i England hava produktionsinskränkningar vidtagits. 1 Förenta staterna har den nyligen genomförda inskränknin gen från 12- till 8 timmarsdag medfört en bättre överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. De senaste rappor terna tala även om ett fastare prisläge.

Även inom sågverks- och trämasseindustrien förekommc svåra arbetskonflikter under årets första månader, men dt voro ej lika långvariga som järnbrukskonflikten. Sedan des; har produktion och avsättning fortgått i normalt tempo Trävaruförsäljningarna uppgå vid mediet av augusti til 600000 stds. I fjol hade vid samma tid sålts 67500c stds. Minskningen beror i huvudsak på att valutaförhål landena i Frankrike göra köparna därstädes försiktiga sina inköp, man nöjer sig i allmänhet med att täcka dags behoven. I England och Holland har däremot på senart tid förmärkts ett större intresse. Vår största konkurren för närvarande är Finland, men den finska valutans ställ ning ger ej längre den extra stimulans för trävaruexportei därifrån, som under de närmast föregående åren. Ryss land har även börjat uppträda som leverantör av trävaror men ännu så länge är den kvantitet, som kan exporteras alltför liten och leveranserna så pass osäkra, att någotmer. varaktigt inflytande på marknaden ej behöver befaras.