Teknisk tidskrift 1923

3 nov. 1923

ALLMÄNNA AVDELNINGEN

345

terna och anser jag därvid att följande spörsmål äro de, som böra tillmätas särskild betydelse.

1) Ordnandet av ett samarbete mellan olika stipendieutdelande institutioner.

2) Fastställandet av allmänna och likformiga regler för stipendieutdelningen.

3) Ordnandet av arkiv för samtliga reseberättelser, som inkomma till olika stipendieutdelande institutioner.

4) Bedrivandet av upplysningsverksamhet beträffande frågor, som sammanhänga med en studieresa.

5) Partiell omläggning av systemet med reseberättelser till rapportsystem.

6) Stipendieanslagens storlek och fördelning.

7) Samarbete mellan vår utlandsrepresentation och stipendiaterna.

(Forts.)

INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEM1ENS HÖGTIDSSAMMANKOMST.

Vid Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst, som ägde rum den 24 oktober och bevistades av H. K. H. Kronprinsen, ledamöter av regeringen samt representanter för ämbetsverk, korporationer och institutioner, höll akademiens verkställande direktör, kommerserådet A. F. Enström i huvudsak följande anförande:

Det gångna året har varit ett lidandets år för det svenska näringslivet. Den allmänna ekonomiska depressionen och bl. a. den långa förödande konflikten inom järnverken, vilken sträckte sina verkningar in på flera andra områden — verkstadsindustri, byggnadsverksamhet m. m. — har gjort att den svenska industrien i genomsnitt endast med yttersta nöd kunnat hålla huvudet över vattnet. Det tekniska forskningsarbetet har under sådana omständigheter icke kunnat påräkna nämnvärdt pekuniärt understöd från industriens sida. Samtidigt har staten starkt nedskurit sina anslag för ändamålet. På samma gång som akademien sålunda måst arbeta med alltmer begränsade medel, hava anspråken på akademiens medverkan till undersökningars utförande starkt stegrats. Akademien har sålunda måst avvisa eller ställa på framtiden uppgifter, vilka i och för sig varit väl förtjänta att bearbetas och understödjas, och nödgats begränsa sig till uppgifter av trängande natur.

Bland dessa har spannmålstorkningsfrågan som bekant redan föregående år varit föremål för utredningsarbete i samarbete med Landtbruksakademien. Den värmetekniska sidan av problemet är klarlagd. Kärnpunkten har emellertid befunnits ligga ej i bränslefrågau utan i apparatanskaffningen. Skall en torkning i större utsträckning kunna komma till stånd, synes den vad vårt land vidkommer böra ske företrädesvis hos landtbrukaren, individuellt eller kooperativt inom ett trängre område. Torkningsanordningen bör därför vara enkel och prisbillig, och häri ligger svårigheten. Akademien har medverkat vid avprovning av framkomna apparater och har lämnat understöd till experiment i syfte att få fram en liten billig torka. Vidare ha förhållandena studerats i Finland, där man brottas med samma problem. I Finland torkas spannmålen allmänt och sedan gammalt i rior, men dessa äro stora bränsleslukare. När nu bränslet stiger i värde, måste man söka ernå en i bränsleavseende bättre anordning, och kommer då in på de mera komplicerade apparaterna.

Samtidigt har torkningens inverkan på sädens egenskaper och dessas förändringar under lagringen varit föremål för observationer under föregående höst och vinter. Avsikten är att kontrollera dessa iakttagelser under jämväl innevarande säsong.

En annan för vår nationella hushållning viktig fråga är den om framställning inom landet av kali, i främsta rummet för jordbrukets behov. Akademien har även upptagit detta spörsmål till behandling och för ändamålet tillsatt en kommitté, som nyligen avslutat det preliminära skedet av utredningen. Kommittén, som har förmånen av överdirektör Gayeeins värdefulla medverkan, har till en början sökt skaffa en överblick över tillgången i landet på kalirikare bergarter. Vid en därefter företagen granskning av de utvinningsmöjligheter, som kunna tänkas, har man i främsta rummet fäst sig vid det s. k. Jungnerförfarandet i samband med cementframställning. Nämnda förfarande som kommit till användning vid Dalens cementfabrik i Norge,, har där ingående studerats av några av kommitténs ledamöter och har befunnits arbeta både tekniskt och ekonomiskt tillfredsställande. Avsevärda mängder kali skulle på denna väg kunna framställas inom Sverige, om den svenska cementtillverkningen mera allmänt lades på denna

bog. Anmärkas må att man funnit en betydande och koncentrerad tillgång på leptit med 10 % kalihalt i Stockholms skärgård, vilken torde lämpa sig väl såsom råvara.

Vissa andra utvägar att utvinna kali hava även befunnits värda att närmare begrunda. Den viktigaste torde vara bearbetningen av skifferaska. En lycklig lösning av detta problem skulle gynnsamt påverka den ekonomiska möjligheten att taga ut oljan ur skiffrarna.

Vad detta senare problem beträffar hava de tidigare igångsatta undersökningarna av skiffrar och oljeprodukter genom professor Holmberg fortsatts. Vidare har oljeframställning i mindre teknisk skala bedrivits i en av akademien uppförd försöksugn. De utvunna oljorna skola sedermera undergå förädlingsprocesser och provas i användning, samtidigt som den vetenskapliga granskningen parallellt därmed bedrives. En annan försöksugn har nyligen kommit i drift, uppförd med särskilt statsanslag av ingenjörerna BERGH och Larsson. Även de därifrån kommande oljeprodukterna skola på nyss angivet sätt närmare undersökas.

Det torde kunna påstås, att man genom de senaste årens arbeten kommit en god bit på väg till erforderlig kunskap för bedömande av frågan huruvida och under vilka förutsättningar det är tänkbart att framställa oljor ur våra skiffrar. Andra möjligheter såsom oljeframställning ur trä och träprodukter, tjäror m. m. har akademien hittills kunnat endast i inskränkt mån sysselsätta sig med. Akademien har visserligen anskaffat en dyrbar apparatuppsättning för högtrycksarbeten, men om akademien får råd att använda den under nuvarande förhållanden är en annan fråga.

Användningen av sulfltsprit för motordrift är en fråga, vilken sedan länge varit föremål för debatt utan att komma framåt. Härav pågå vissa undersökningar. Spriten kan tänkas användas såsom motorbränsle på i huvudsak två olika sätt antingen såsom motorsprit, sålunda med tillsats av utom denatureringsmedel en mindre del karbureringsmedel, bensol eller bensin, eller ock såsom utspädningsmedel för bensin. Den senare metoden, som går ut på att blanda in 10 å 15 % sprit i bensinen, har kommit till utsträckt användning i Frankrike. Den förutsätter emellertid antingen absolut alkohol eller tillsats av stabiliseringsmedel, och på denna punkt erfordras ytterligare vissa tekniska undersökningar, innan metodens värde kan bedömas.

Såsom ett bestämt framsteg torde kunna antecknas, att ett lämpligt denatureringsmedel för motorsprit ändtligen synes ha blivit funnet i krotonaldehyden — såsom resultat av docenten Johanssons forskningsarbete på A. -b. Skattefri sprits laboratorium.

Bland intresseväckande nyheter, som framträdt på det tekniska området, förtjänar särskilt framhållas Ljungströms luftförvärmare. Med tillhjälp av denna apparat kan en väsentlig del av det eljest i fabriksskorstenarna bortgående värmet tillvaratagas och sålunda bränsleekonomien höjas, hlera anläggningar enligt detta system hava redan utförts. Det Ljungströmska lokomotivet, vars utveckling emotses med stort intresse, är under utförande i en ytterligare bearbetning för statsbanornas räkning.

Ett uppslag, som då och då skymtat i den utländska fackpressen och som tett sig ganska fantastiskt, torde, då det numera närmar sig det tekniska utförandets stadium, förtjäna omnämnas. Jag syftar på det av den tyske professorn R. Goi.d-SCHMiDT på teoretisk grund utexperimenterade förfarandet att använda och nyttiggöra reaktionskraften vid mekanisk rörelse.