Sida 229
Värdering av arbetsprestationer
8 JULI 1923
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
ALLMÄNNA AVDELNINGEN 30
Huvudredaktör: CARL KLEMAN
ÅRGÅNG
53
N NEHÅLL: Värdering av arbetsprestationer. — Effektstegring hos arbetsmaskiner av överingenjör Karl Meller. — Herbert* Pendeln. — Brandskyddskurs i Stockholm den 29 okt. — 9 nov. 1923. — Litteratur. — Platsförmedling. — Personalnotiser.
VÄRDERING AV ARBETSPRESTATIONER.
Frågan om normal arbetsprestation har under senare år varit föremål för intresse i vårt land. Det har dock ärvid huvudsakligen gällt sådana arbeten som bergspränging, jordschaktning och betonggjutning m. m. Huruvida et vore möjligt att tillämpa samma eller liknande metoer vid bestämning av ersättningen för även annat slag v arbete, torde emellertid icke hava varit ifrågasatt. I unerika har man försökt att beträffande kontorsarbete nna ett medel att mäta de anställdas prestationer. Härid kan det dock icke alltid bli fråga om exakt uppmäting utan snarare om en värdering (betygssättning) enligt issa, enhetliga principer.
Ändamålet med varje system av s. k. » efficiency ratings » r att underlätta en rättvis anpassning av anställdas lön
Iill det arbete de prestera eller, omvänt, att försäkra sig m att detta arbete verkligen motsvarar betalningen. Därimte avses, och detta är måhända den viktigaste synpunk- ;n, att åstadkomma den sporre till utveckling av dugliget och flit, som en grundad förhoppning om belöning Er bättre arbetsresultat alltid innebär. Under sådana omtändigheter skulle ett rätt tillämpat avlöningssystem, grun-
I.at på »efficiency ratings», bliva till fördel icke blott för rbetsgivaren utan även för personalen. För att nå det syftade målet måste för varje klass av anställda bestämlas vissa standarder för såväl löner som prestationer. )ärefter gäller det, att för varje fall genom höjning eller änkning anpassa betalningen så, att denna står i samma Erhållande till standardlönen som det verkliga arbetsresulatet står till motsvarande standardprestation.
Genom en förordning av den 24 oktober 1921 förekrev Förenta staternas president inrättandet av en Bureau f Efficiency. Denna skulle hava till uppgift att utarbeta ch vid statens ämbetsverk inom District of Columbia aföra ett system, varigenom personalen kunde klassificeas och graderas med hänsyn till skicklighet och flit. 'arje år skulle sådan gradering äga rum den 15 maj och en 1 5 november samt omfatta den närmast föregående lalvårsperioden eller del därav, därest anställning varat ;ortare tid.
Det första steget för fullföljandet av det givna upp-
1 råget blev att sammanföra alla befattningar, som kunde orama ifråga, i ett antal klasser, vilket bestämdes till 18. om exempel kan nämnas, att den lägsta klassen omfattar itt städarbete (hjälphustrur) och att den näst högsta uppager dem, som äro tekniska och administrativa chefer Er viktigare vetenskapliga, tekniska eller liknande avdellingar. För varje klass fastställdes sju lönegrader, och önen i den mellersta graden betecknades såsom standarden för klassen. Med denna indelning såsom norm kunde iu personalen vid ett ämbetsverk klassificeras. Detta skulle ke med hänsyn till endast karaktären av det arbete, som ore förenat med befattningarna, och de kvalifikationer, om erfordrades för att utföra detta på ett till fredsstälande sätt. Intet avseende skulle sålunda fästas vid de nställdas personliga egenskaper eller meriter.
Med tanke på de olika slag av arbete, som förekomma, kan personalen vid ett verk indelas i två grupper: anställda, vilka äro sysselsatta med rutinarbete, som icke fordrar större omdöme eller självständigt tänkande, samt anställda, som innehava mera ansvarsfulla administrativa och tekniska befattningar. Vid värdering av arbetsprestationer tillhörande den förstnämnda gruppen, kan man tilllämpa ett enhetligt förfaringssätt, vilket icke är möjligt i det senare fallet. Som »efficiency ratings», i enlighet med presidentens förordning, ännu så länge kommit till användning endast beträffande rutinarbete, inskränker sig denna artikel till redogörelse härför.
Allt rutinarbete inom ett kontor kan i sin tur uppdelas i två klasser, nämligen dels sådant, som kan exakt uppmätas med avseende på kvantitet och kvalitet (exempelvis renskrivning), och dels sådant, som icke kan på motsvarande sätt direkt uppmätas i kvantitiva enheter. — Värdering av en arbetsprestation av det förra slaget anses vara principiellt sett enkel. Svårigheten ligger huvudsakligen uti fastställandet av vad som bör utgöra standardprestation samt uti förandet av erforderlig statistik rörande kvantitet och kvalitet av utfört arbete. I det senare fallet återigen kan värdering icke grundas på sifferuppgifter utan måste framkomma som resultat av en uppskattning, ett (mera allmänt) bedömande. Eftersom detta förfaringssätt tillämpas även beträffande s. k. direkt mätbart arbete, då erforderlig statistik icke finnes, skall i det följande något närmare redogöras för principerna för detsamma.
Kvantiteten och kvaliteten av det presterade arbetet anses vara de enda faktorer, som böra vara avgörande vid bestämning av »verkningsgraden» hos en person, sysselselsatt med endast rutinarbete. Desamma kunna uttryckas i procentsiffror genom jämförelse med viss standardkvantitet och standardkvalitet. Med standardkvantitet (100 %) menas mängden av det arbete, som rimligen kan medhinnas av en person med genomsnittlig skicklighet och flit. Värdering av kvantiteten kan således giva till resultat siffror, som äro högre eller lägre än 100 % beroende på om prestationen är större eller mindre än standard. 1 motsats härtill är standard för kvaliteten (100 %) sådan grad av fullkomning hos arbetsresultet, att det icke kväves någon som helst rättelse för att göra detta fullt användbart. Värdering av kvaliteten kan således aldrig visa siffror högre än 100 %\
Den procentskala, som antagits för gradering av arbetsprestation ur kvantitativ synpunkt är följande :
Utmärkt . 126 — 135 %
Mycket god... 116 — 125 » Över medelmåttan . 1 06 — 1 1 5 »
Standard (medelmåttig)... 96—105 »
Under medelmåttan . 86—95 %
Mindre god . 76 — 85 »
Dålig . 66 — 75 »
Usel . 0—65 »
Källa: Internet Archive ·
