Tillbaka Read Runeberg

Teknisk tidskrift 1923

Originalsida 181
Originalsida 181
Originalsida 180
Originalsida 181
180–181

Sida 181

Gatutrafiken mellan de norra och södra stadsdelarna i Stockholm

i 6 JUNI 1923

TekniskTidskrift

UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

ALLMÄNNA AVDELNINGEN 24

Huvudredaktör: CARL KLEMAN

ÅRGÅNG

53

INNEHÅLL: Gatutrafiken mellan de norra och södra stadsdelarna i Stockholm, av civilingenjör Nils A. F. Lidvall. — Elektrisk energi som värmekälla, av överingenjör Torsten Holmgren. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser

GATUTRAFIKEN MELLAN DE NORRA OCH SÖDRA STADSDELARNA

I STOCKHOLM.

Av civilingenjör Nils A. F. Lidvall, Stockholm.

De nuvarande trafikförhållandena.

tockholms topografiska utseende är av ett ganska säreget slag.

I stort sett är ju staden medelst ett bredt vattendrag delad i två delar, en nordlig och en sydlig. Dessa delar äro endast på 1 ställe — ungefär midt på den närmare I/2 mil långa strandfronten — förbundna med varandra, nämligen över Stadsholmen (Gamla staden,

Staden mellan broarna).

Gatuförbindelsen mellan Stadsholmen och de norra stadsdelarna förmedlas genom 3 st. gatubroar, Norrbro, Riksbron och Vasabron, av vilka dock Riksbron tillsvidare endast betjänar gångtrafiken. Ytterligare en förbindelse finnes för gångtrafiken, nämligen över Riddarholmen och sammanbind ningsbanans bro, vars östra del är utlagd till gångbana.

För gatuförbindelsen med de södra stadsdelarna finnes däremot endast en trafikled,

»Slussen».

All körtrafik mellan de norra och södra stadsdelarna måste alltså f. n. ske antingen över Norrbro eller Vasabron samt över Slussen.

I det förra fallet har trafiken att passera Skeppsbron och i det senare fallet endera av Nygatorna.

Om man nu betänker, att invånareantalet i de norra stadsdelarna — oberäknat de närbelägna, med Stockholm icke inkorporerade förstäderna — uppgår till c:a 260 000 och i de södra stadsdelarna till c:a 150000, är det lättförståeligt, varför trafiklederna mellan dessa stadsdelar äro så överansträngda som fallet är.

Några siffror, vilka belysa de nämnda trafikledernas törmåga — eller riktigare sagt, oförmåga — att upptaga genomfartstrafiken mellan de norra och södra stadsdelarna, må här i korthet anföras.

Norrbro har en körbanebredd av 1 1 ,0 meter. Enär spårvägen, vilken numera är förlagd till körbanans midt, erfordrar ett utrymme av 5,5 meter, finnes alltså framkomstmöjlighet endast för 1 körfil på vardera sidan om spårvägsspåren. Bron passeras av c:a 14 000 fordon per

dag om 12 timmar eller c:a 1 500 fordon per timme vid den tidpunkt på dagen, då trafiken är som livligast.

Trafikintensiteten på bron är alltså högst avsevärd. Kommer så härtill, dels att trafikens framkomlighet över bron är i hög grad försvårad på grund av brons förskjutna läge i förhållande till Skeppsbron, och dels att brons bestånd är hotat av vattnets underminerande verkan på bropelarnas fundament, så torde man få anse det vara ganska sannolikt, att den tidpunkt, då Norrbrotrafiken måste avlastas, icke är så långt avlägsen.

Skeppsbron åter torde nog under överskådlig tid framåt ensam kunna mottaga hela den östliga genomfartstrafiken.

Vida större svårigheter har den västliga genomfartstrafiken över Vasabron och Nygatorna att kämpa med.

Redan Tegelbacken, vilken ju är förbindelselänken mellan Vasabron samt västra Norrmalms och Kungsholmens huvudtrafikleder, utgör på grund av sin efter nutida begrepp obetydliga storlek ett svårt hinder för trafikens framkomlighet. Särskilt spårvägstrafiken, som här har en knutpunkt av första ordningen, vållas stora obehag av bristen på utrymme. Med vissa förändringar i spårens och refugernas läge borde dock en ganska avsevärd förbättring kunna ernås.

Vasabron har en körbanebredd av 10,8 meter och lämnar alltså i likhet med Norrbro plats för 1 körfil på vardera sidan om spårvägsspåren. Antalet passerande fordon uppgår till c:a 10 000 st. per dag eller c:a 1 100 st. per maximitimme. Härav utgöra motorfordon 30 % , velocipeder 23 %, spårvägståg 20 %, hästfordon 16 % och handkärror 11 allt naturligtvis endast ungefärligen.

Som bekant har under senaste tiden och särskilt i samband med det uppkomna kravet på framförandet av tyngre spårvagnstyper brons bärförmåga varit föremål för utredning.

Den direkta följden av denna utredning har blivit att stadsfullmäktige beviljat hamnstyrelsen dels ett anslag å 170000 kronor för reparation av brons pelarfundament

24. 1

Källa: Internet Archive ·