Teknisk tidskrift 1923

344

3 nov. 1923

TEKNISK TIDSKRIFT

vara översatta till det ifragavarande landets sprak, och man bör på förhand söka göra sig underrättad om förhållandena på arbetsmarknaden. Exempelvis kan det vara av betydelse att känna till, huru anställandet av arbetare är ordnat.

Före kriget var det i de större industrierna i Tyskland och även i England vanligt, att de arbetssökande icke erhöllo anställning genom direkt hänvändelse till resp. verkstäder utan måste anmäla sig på en central arbetsförmedling » Arbeitsnachweis > resp. »Labour office». Till den sökandes ev. uttalade önskan att fa komma till ett visst verk togs i allmänhet ingen hänsyn. Uet berodde mer av en slump, om den sökande fick komma just dit, han önskade.

Vid en studieresa, som lägges så, att studierna bedrivas som kroppsarbetare, kan det vara lämpligt för den studerande att ingå i arbetarefackföreningen. Denna åtgärd underlättar ett kollegialt umgänge, vilket senaie har en icke oväsentlig praktisk betydelse i arbetet. För erhållandet av en hel del upplysningar om lämpliga platsbyten etc. kan medlemskapet även vara av värde.

Frågan om den sökandes språkkunskaper är av djupgående betydelse. Utan sadana språkkunskaper att man någorlunda ledigt kan föra ett samtal, blir det pa manga sätt svårt för den studerande att taga sig fram. Han har svårt att få anställning, han emottages icke på sådant sätt som den, som är språkkunnig, och han kan ej heller tillgodogöra sig resans möjligheter i ful) utsträckning. Den som planerar en resa bör därför lägga ned någon tid på att lära sig tala det lands språk, som resan avser. Det är i allmänhet ej tillfyllest med den språkkunskap, som studentexamen givit, utan det behövs litet övning i att tala språket.

Under hela utlandsvistelsen skall givetvis huvudintresset riktas på de spörsmål, man föresatt sig att studera, men blicken bör även hållas öppen för sådana spörsmål, som så att säga gränsa till facket. Detta är särskilt viktigt för den unge ingenjören, som har hela sin bana framför sig och icke vet vilka spörsmål han kan komma att ställas inför. Den mångsidiga utbildningen av våra ingenjörer gör det möjligt för dem att driva dylika studier vid sidan av ett specialområde, och detta förhållande anser jag utgör en styrka hos den svenska ingenjören, varigenom han har större utsikter att slå sig fram än andra länders tekniker.

Reseberättelserna.

Vare sig stipendiaten skall företaga en kort resa eller en sådan ' som skall sträcka sig över två, tre eller fyra år, föreskrives, att han viss tid efter återkomsten skall avgiva en reseberättelse. När det gäller kortare resor, kan väl detta anses tillfyllest, men att den stipendiegivande institutionen under flera år icke har någon kontakt med sin stipendiat, anser jag icke lyckligt och föga ägnat att göra resan fruktbärande. Stipendiaten överlämnar gärna sina intryck och tankar endast åt minnets bok och det som anförtros den slutliga reseberättelsen blir i allmänhet ganska magert. Enligt min åsikt skulle ett rapportsystem eller någon typ av en successivt under studieresans gång avgiven reseberättelse bliva av större värde.

Det vore då utsikt till att behållningen bleve större, ty intrycken skulle ej hinna att blekas av åren. Genom att dessa rapporter gjordes tillgängliga eller lämpliga delar publicerades, ligger det nära till hands, att genom olika personers initiativ den studerandes intresse kunde riktas på för facket och för vårt land viktiga och intressanta spörsmål.

För dessa rapporter, liksom även för reseberättelserna borde finnas något formulär, vilket gjorde dem lämpliga för ordnandet i arkiv. Jag tänker mig icke att de skulle

behöva avgivas vare sig så tätt eller att några sådana föreskrifter skulle finnas, som kunde verka hindrande för den studerande. Värdet för den studerande själ\ a\ ' älskrivna rapporter borde emellertid påpekas för honoin. Dylika rapporter äro ju för övrigt ett av de sätt, \arpå studieresorna kunde bli av värde för andra än dem, som själva göra resan. Denna sida av saken far ej förbises. F>et bör någonting åtgöras för att stipendiaterna under den tid, de äro ute, bli förmedlingslänkar emellan landet, där de studera, och hemlandet. 1 manga fall kunna säkert under studieresan knytas förbindelser, som kunna bli av betydelse utom för stipendiaten även för landet. 3 ärdet av dylika förbindelsers knytande anser jag böra framhallas för den, som erhåller ett stipendium. j

Jag håller det icke heller för otänkbart att de ovannämnda rapporterna kunde leda till att olika företags eller perso-jj ners blickar kunna riktas på den studerandes verksamhet och leda till för honom gynnsam anställning i hemlandet Åtminstone för dem, som med stipendium resa ut på en studieresa utan att vara bundna vid nagon anställning hän i landet måste betydelsen av välskrivna rapporter liggs klar. Jag tror att de nu så magra reseberättelserna skulle bli en lektyr av värde, om de omlades till reserapporter.lj och om betydelsen av välskrivna rapporter påpekades.

De successivt insända rapporterna kunde kanske anses tillfyllest som reseberättelse. Eventuellt kan man tänks sig, att utarbetandet av en sammanfattning av rapporterm efter hemkomsten föreskrives.

Stipendieanslagen otillräckliga.

Det torde vara ganska klart, att de stipendier, som ni utdelas, icke äro tillräckliga för en utlandsresa. De räck; i allmänhet icke mycket längre än till själva resekostna derna. Under sådana förhållanden blir det icke möjlig att företaga en studieresa för andra än dem, som själv; äga det övriga behövliga kapitalet eller genom den firma där de äro anställda, erhålla medel därtill. Genom in komster av eget arbete kunna ju även kostnaderna täckas och det sättet är ju en framkomlig väg, men det drage längre tid än eljest skulle vara fallet och därigenom kunn. svårigheter uppstå för mången. Rikligare anslag äro där för påkallade.

Den statistik som nyligen varit införd i T. T. visa en anmärkningsvärd disproportion emellan dem som sök och dem som av de knappt tillmätta anslagen kunnat fi

stipendier. . i

Ett visst förhållande mellan antalet sökande och till delade bör ju alltid finnas, så att ett urval kan äga rum Det kan väl emellertid ifrågasättas om icke en sådai disproportion, som att endast var 5:te sökande erhalle resebidrag är väl stor. Under första halvaret i923 är för hållandet än sämre. Då erhöll blott var io:de bidrag Här är ett område, där synnerligen starka motiv för e: ändring kunna framdragas.

I det föregående har satts en hel del fordringar p stipendiaten och detta kan ju icke vara annat än rättvisj när han erhållit understöd, men det bör även tillses, aj de studerande understödjas i sitt arbete. Vår utland; representation, konsulat och olika attachéer, har natt e utveckling, som är betydligt vidlyftigare än för io ä i år sedan. På den tiden var den hjälp som stipendiatern från landets utlandsrepresentationer kunde påräkna i d( närmaste lika med o. Huru förhallandena nu äro, käi ner jag icke av egen erfarenhet, men jag har hört säg; att åtminstone på en del håll offras mycken tid och arbe' för att hjälpa de studieresande.

Det vore lyckligt om det vore en allmän regel.

Som en avslutning av ovanstående torde det vara läm] ligt att göra en sammanfattning av de framförda synpun