Sida 275
Ekonomisk översikt
sept. 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
275
Månad och år
Sedelcir¬
kulation
Medeltal
Pundkurs
Medeltal
Dollar¬
kurs
Medeltal
Prisindex
Svensk
Finans¬
tidning
Utrikeshandeln
E x p
0 r t
a v
Produktionen av
Import
Export
Trävaror
Pappersinassaber. torr vikt
Papper
och
papp
Järnmalm
Tackjärn
Tackjärn
Övr. järn och stål
Mill. kr.
Mill. kr.
Mill. kr.
1 000 kbm
I 000 ton
1 000 ton
I OOO ton
t 000 ton
1 000 ton
1 000 ton
1913 .
209,9
18,24
3. 75
102* 1
846,5
817.3
6 345
847, »
212,67
6 440
>95,23
730,3
—
1922 .
555.°
16,93
3,83
—
1 1 18,4
1 151.2
5 736
1 046,6
285,01
5 322
46,25
259,7
555,6
juli .
545.9
17, »4
3.86
'M
83,1
112,7
817
88,7
22,91
527
3,”
19,5
50,5
Aug .
533.8
l6, 95
3.8o
163
105,4
123,8
787
104,4
27,38
606
4,65
21,6
52,0
Sept .
555.7
16,77
3.79
158
108,9
122,6
736
l>3,3
32,02
588
3,37
22,0
55,9
Okt .
548,3
16,66
3,76
155
1 18,2
122,2
760
144,1
30,84
605
5,45
22,8
56,9
Nov .
553.8
16,70
3.73
>54
111,5
127,9
664
188,7
29,26
504
4,03
26,6
59, 1
Dec .
553.°
I7,i°
3.72
>55
110,5
119,6
583
>55,9
34,79
410
3>°4
28,3
49,4
1923
Jan .
508,6
17.34
3.73
156
87,8
64,9
200
40,5
26,39
403
3,38
21 ,6
34,5
Febr. ...
5i4,o
17.65
3,76
158
87,8
49,4
114
12,0
16,23
361
4,75
6,22
3>°2
Mars .
539.=»
17.67
3.76
162
108,8
60,9
178
8,7
23,18
438
>4,49
9,5*
4,7*
April . . .
537.4
17.49
3*75
>59
114,6
61,6
236
17,6
18,32
329
>1,93
IO, o3
6,62
Maj .
526,3
17.37
3.76
158
X 10,6
104,9
574
97,7
23,46
357
10,13
11,6*
7,42
Juni .
545.4
17.38
3.77
160
111,1
112,3
719
84,2
33,29
484
7,36
IO,o2
6,x2
Juli .
529.4
17,26
3.77
>57
—
—
661
92,5
26,2
612
7,50
—
—
1 De genomsnittliga prisen i juli 1913 — 30 juni 1914 100. — 2 Lockout vid järnbruken.
Anm. Arssiffrorna överensstämma i vissa fall ej med summan av månadssiffrorna, enär dessa äro preliminära.
:a 625 000 stds, en siffra som kan betraktas som normal. De elegram rörande hamnarbetarstrejkens upphörande i London, ■om återgåvos i föregående översikt, voro förhastade. Strejken ortgick en god bit in i månaden, men är nu hävd. Med mvarande valutaförhållanden kunna varken Belgien eller "'rankrike uppträda som köpare i någon större skala, och det ir därför naturligt att de engelska importörerna vänta vikande jriser. Trämassemarknaden, särskilt för mekanisk massa, •isar ett gynnsamt läge. Av sulfitmassa hava c:a 3/< av årsproduktionen sålts och av mekanisk massa återstå endast pbetydliga kvantiteter för skeppning innevarande säsong. En lel kontrakt för leverans under år 1924 hava avslutats. Skördeltsikterna hava försämrats på grund av de senaste veckornas egn, men det är ännu för tidigt att avgöra hur stor skada .körden verkligen tagit.
Kvantitetssiffrorna för vår export under juli månad äro gelomgående goda. Minskningen i trävaruexporten torde få illskrivas hamnarbetarstrejken i England. Den föregående nånad redovisade höga siffran för järnmalmsexporten har corrigerats och sänkts från 744 000 till 484 000 ton. Importen ureter en minskning för de viktigaste importvarorna.
K. K. ;
LITTERATUR
Bokanmälan.
Den svenske högskoleingenjören. — Några ekonomiska Dch sociala utredningar av Odd Albert-WaaeER (civilingenjör C. T. I.). Första delen (1900—1918). Opla kompaniets förlag, Söteborg. Pris 4 kr.
I detta nyligen publicerade arbete söker författaren, att »klarägga högskoleingenjörernas ekonomiska betryck» samt att »för dem visa vägen till ekonomiskt oberoende, socialt anseende och inbördes styrka».
Det föreligger, anser författaren, en brist på högskoleutbildade ingenjörer. Förefintligheten av denna brist, som tyvärr icke tagit sig uttryck genom motsvarande högre löner på arbetsmarknaden, anses bevisad dels genom det stora tilloppet av inträdessökande till Chalmers och Tekniska högskolan, dels genom att »den starka ökningen av arbetareantal och produktionsvärde ej motsvarats av någon i motsvarande grad tilltagande ökning av högskoleingenjörer».
Liksom det vid ett penninglotteri är de stora vinsterna som locka, och icke medelvinsten per lott, så torde de vara de högst avlönade platserna som locka de förhoppningsfulla inträdessökandena och icke begynnelselönen eller ens genomsnittslönen. Att uppoffra sig själv och leva ett liv under ekonomiskt
betryck blott för att fylla en förefintlig ingenjörsbrist torde icke i regel vara ett motiv för ynglingen vid valet av levnadsbana. Vad åter förhållandet mellan antal arbetare och antal högskoleingenjörer beträffar, så är det ju naturligt, att vid en högkonjunktur arbetareantalet och vid en inflationsperiod produktionsvärdet växa, utan att en motsvarande ökning av platser för högskoleingenjörer behöver äga rum.
Utgående från satsen att en varas saluvärde betingas bland annat av tillverkningskostnaden går nu författaren vidare och söker framkonstruera den nyblivne ingenjörens »saluvärde» Han bortser helt och hållet från att det är köparen som i sista hand bestämmer saluvärdet, och om produktionskostnaden är för hög, måste varan antingen säljas till underpris eller icke säljas alls. Den nyutexaminerade ingenjörens begynnelselön bör sålunda enligt författaren vara tillfyllest för att dels kunna täcka ränta och amortering å hans studieskuld och dels att tillåta honom leva »ståndsmässigt». För beräkningen av studieskulder begagnar sig författaren av vissa statistiska tabeller, uppställda med ledning av levnadsomkostnaderna per elev vid Chalmersska institutet 1919, och kommer till en genomsnittsstudieskuld(!) av 4 181:05 per år. I sin iver att få en verkligt imponerande skuldsiffra räknar författaren vidare med en medelstudietid av fem år, dvs. kvarsittning i två år i den 3-åriga och ett år i den fyraåriga kursen, varigenom medelstudieskulden med ränta på ränta efter 1 års exercistid kan fastställas till 24 997 kr. Enligt io-årsamorteringsplan skulle den årliga amorteringen bliva 3 390 kr., vartill kommer premie för livförsäkring om 360 kr., enär »för ett liknande lån måste helst betryggande säkerhet lämnas»(!). Levnadskostnaderna antagas vara lika med medelinkomsten av affärsanställda (manliga), dvs. 5 666 per år och totala utgifterna inklusive amortering av studielånet, livförsäkring och skatter skulle uppgå till 9816 kr. om året.
Efter ytterligare några funderingar kommer författaren till den slutsatsen, att vid omedelbar amortering av studieskulden skulle existensminimilönen uppgå till
9816 för stats- och kommunalanställda 12306 » ingenjörer i enskild tjänst.
(Siffrorna gälla för 1918 och måste givetvis omräknas vid fallande eller stigande levnadskostnadsindex.)
De stats- och kommunalanställda nå dock först vid 40-årsåldern upp till sin minimiexistensnivå. »Detta», säger också författaren »är ett sakförhållande, som för de flesta är ofattbart, och att det har ett synnerligen menligt inflytande kan tagas som en given sak». Saken synes dock vara tämligen lätt avhjälpt, ty »med kännedom om statens och kommunens goda önskan att vilja giva sina tjänstemän en berättigad avlöning, torde orsaken till den lägre lönen ligga i ovetskapen
Källa: Internet Archive ·