Sida 273
De tekniska läroverkens undervisningsplaner
»
1 SEPT. 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
273
alt eller betong. Vid alla spårgrundläggniugar tnåste nödiga örsiktighetsåtgärder vidtagas för torrläggning ocli dränering.
3. Den lämpligaste rälstypen, oberoende av farbanaus beägRiiing, är ränuräls. Då möjlighet härtill finnes, böra skelorua alltid hopsvetsas i skarvarna; varom icke, böra de anända skarvjäruen vara långa och hava en tvärsektion, som ullkomligt passar till skenans tvärsektion. Korrugationsslitliug bör förebyggas och där sådan uppstår, bör den genast jorttagas. Spårkorsningar böra för att utöka spårets hållbarlet och dämpa buller och skakningar utföras och underhållas, lå att stötar i korsningar och skarvar undvikas. I samma vfte bör man söka uppnå förbättringar av vagnarnas motorer >ch underreden.
4- Då beläggningen består av gatsten, bör man fylla fogen nellau stenen och rälsen så, att den blir vattentät och dagvattnets infiltration förhindras. Då farbanau är belagd med isfält, bör man mellan rälsen och asfalten lägga en eller två ader gatsten, apterade till rälsen på sätt nyss nämnts.
V. Utvecklingen av trafiken med motordrivna fordon.
Generalrapportör: Överingenjören Sr. D. Bias Sorribas Baslaran.)
1. Erfarenheter, som gjorts i nästan alla länder, hava påvisat len obestridliga nyttan av transport med automobiler för beordran av personer och gods såsom ersättande järnvägar och pårvägar, i de fall då sådana icke kunna anläggas eller, där leras anläggning och drift skulle ställa sig alltför kostsam. Det ,r därför av vikt, att regeringar och myndigheter vinnlägga ig om att befrämja utvecklingen av transport med automc- >iler och att, om nödigt, härtill lämna ekonomiskt understöd, om betryggar dylika transporter och motsvarar den nytta, som le medföra.
2. I syfte att underlätta denna utveckling måste ansträngningar göras för att sänka driftkostnaderna. Det är härför lödvändigt, att fullfölja sökandet efter ett driftmedel, som ledgiver användandet av motordrivna fordon i varje land nder de bästa möjliga ekonomiska villkor.
3. En ökning av de motordrivna fordonens antal bör ej utföra anledning till en alltför stark slitning av vägarna. Det r därför av utomordentlig vikt, att motorfordonen anpassas fter sätten för vägarnas byggnad och underhåll, vilka för vrigt alltjämt äro stadda i fortgående förbättring. Ur denna ynpnnkt är det av vikt, att vid konstruktionen av motordrivna Drdon uppmuntra studiet och genomförandet av alla sådana jrbättringar, som äro ägnade att lindra verkningarna på de llmänna vägarna av hastig eller tung trafik. Bland andra i etta hänseende lämpliga åtgärder, som redan hava prövats, lå anföras följande, avseende hjulringarnas konstruktion, fjädaruas anordning, system för bromsning, särskilt sådana, som åverka största möjliga antal hjul.
4. Trafiken på vägar och gator bör underlättas genom bortagande i alla möjliga fall av hinder, sådana som plankorsninar, gupp o. d., vilka utgöra anledning till obehag eller faror} ke endast för automobilisterna utan även för alla andra vägrafikanter. De viktigaste önskemål, som böra uppställas med änsyn till vägarnas anläggning, förutom dem, som avse faranans beläggning och som närmare angivits i första och andra ägorna, äro att minska allt för starka lutningar, att använda tora radier i krökningar, att åstadkomma god sikt, att i görgaste mån minska farbanaus överhöjuing å midten, att vägisare, avståndsvisare och varningstavlor bliva utsatta, varvid alla länder böra tagas till ledning de bestämmelser, som an-
agos vid den Internationella konferensen den 11 oktober 1909.
V. Uppställande av allmänna regler för vägtrafiken.
Generalrapportör: Överingenjören Sr. D. Francisco De Albacete.)
1. Med hänsyn till önskvärdheten att göra de nationella och iternationella vägtrafikreglementena lika för alla länder bör a internationell diplomatisk konferens hållas för utarbetande v ett enhetligt, för alla länder tillämpligt vägtrafikregle-
tente.
2. Med hänsyn till vägarnas nuvarande beskaffenhet även- 3tn till växlande förhållanden härutinnan i olika länder, kunna e bestämmande måtten för fordonen icke fastställas efter ett enerellt schema; men det är emellertid önskvärdt, att deras törsta bredd, alla framskjutande delar inberäknade, icke övertiger 2,50 meter. De särskilda föreskrifterna må för exceptio¬
nella fall innehålla bestämmelser, lämpade efter ifrågavarande vägars beskaffenhet.
3. Till dess resultaten föreligga av de experimentella undersökningar, som pågå i olika länder, beträffande bruttovikt, viktfördeluing på axlarna, olika upphäugningssätt, hastigheter samt olika slag av farbanor, bör det vara möjligt, att, med nödig hänsyn till klimatet, provisoriskt antaga följande tabell, som angiver totalvikt av fordon, vikt på den tyngst belastade axeln, arten av farbanau och hjulringarnas beskaffenhet.
Total vikt av lastat fordon
kg
Vikt på den tyngst belastade axeln kg
Största hastighet i km per tim. vid
ringar
Vanliga vägar
Förstärk, vägar
Elast:a ringar
Elast:a ringar
Massiva Luftring.
Massiva | I.uftrinK.
3 001 — 4 500
2 001 — 3 OOO
12
25
35 1
30
45
4 501 — 8 OOO
3 001 — 5 500
8
20
30
25
40
8 OOI — II OOO
5 501 — 8 000
5
i5
20
20
30
Över 1 1 000
Över 8 000
5
8
10
i5
20
4. I den mån erfarenhet och nya undersökningar icke påvisa någon ändring, bör beslutet vid den 2 dra Vägkongressen i Briissel 1910 vidhållas, vari föreslogs ett maximitryck av 150 kg för varje centimeter av hjulringens bredd liksom formeln 0=150 Vd, tillämplig för det fall att hjulets diameter överstiger en meter.
5 a) Alla fordon avsedda för transport av personer och gods böra vara försedda med en broms, om terrängens beskaffenhet så påkallar, b) Alla motorfordon böra vara försedda med minst två av varandra oberoende system för bromsning, dessa bromsar böra vara tillräckligt kraftiga att kvarhålla fordonet i de brantaste lutningar, c) Det är absolut förbjudet, att på hjulringarna använda plåtar, anordningar med märlor eller spikar, vilka kunna förstöra farbanorna, att låsa hjulen eller att för bromsningsäudamål använda föremål, som släpa på farbanan. d) I kuperade länder böra fordonen vara försedda med en anordning, oberoende av bromsarna, för att hindra bakåtgående rörelse i lutningarna.
6. Oaktat de praktiska svårigheterna att reglera trafiken för fotgängare och lösa djur på vägarna, böra de speciella och nationella bestämmelserna innehålla föreskrifter och straffbestämmelser för överträdelser, avsedda att tvinga fotgängaren att förflytta sig på vägen utan att hindra fordonstrafiken och djurens förare att kontrollera dessa, så att de medgiva förbifart av fordon.
7. Det är av största vikt att snarast möjligt enhetligt fastställa trafikriktuingen i varje land och att undanskaffa de skiljaktigheter, som förefinnas mellan stadstrafik och laudsbygdstrafik.
VI. Trafikproblemet å starkt trafikerade vägar och gator
(Generalrapportör: Överingenjören Sr. D. Enriqne Martinez .)
x. I vanliga fall och trots bristerna i nuvarande förordningar synas dessa, med riktig tillämpning, vara tillfyllest för att undanröja trafiksvårigheter. Då förare och fotgängare visa bristande vilja, är det av vikt, att polismyndigheterna äga medel att tillförsäkra respekt för förordningarna och att ålägga de bestraffningar, som varje överträdelse förtjänar.
2. Det är alldeles nödvändigt att utarbeta nya polisreglementen och att göra dem enhetliga med hänsyn till deras internationella tillämpning; dessa reglementen böra vara få, enkla och kortfattade. Mångfalden av nu gällande föreskrifter visa, att de ännu äro långt från sin fulländning eller att man åtminstone inte i alla avseenden härutinnan åstadkommit tillräcklig klarhet för att icke ovisshet och missförstånd vid tillämpningen skola kunna uppstå.
3. Föreskrifterna böra omfatta allt som i dessa hänseenden rör vägen, fordonet, trafiken och vederbörande myndigheter, så att de kunna tillämpas utan tidsutdräkt. Det synes lämpligt, att vid studiet av dessa frågor taga som utgångspunkt de föreskrifter, som förordades av Pariskonferenseu år 1921. Rappor-
1 Beträffande fordon för persontransport må denna hastighet (35 km) kunna ökas, dock aldrig över 40 km, om vederbörande myndighet, med hänsyn till vägens beskaffenhet och fordonets upphängningssätt, medgiver en dylik ökning.
Källa: Internet Archive ·
