Sida 185
Gatutrafiken mellan de norra och södra stadsdelarna i Stockholm
6 juni 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
185
:mp.-koeff. och leder väl. Av grafit har man utfört ugnslotstånd i stor utsträckning. Olägenheterna äro, att gråten småningom förbränns av luftens syre och att därvid ildad koloxid reducerar andra oxider, som till äventyrs xola behandlas i ugnen. Grafitmotstånd bliva därför dyrara och stundom med hänsyn till den reducerande atmofären oanvändbara. Av karbider använder man företrädesis kiselkarbid, som är tämligen billig att framställa i elek- -isk ugn. Den säljes granulerad för c:a 4 kr. per kg. .nbart kiselkarbid kan ej användas som motstånd, emean den förekommer som mer eller mindre krossade kritaller och ej kan åstadkommas i fasta stycken utan bindeledel. Man har nu sedan årtionden i många länder arbetat å att få fram ett motståndsmaterial med kiselkarbid såom huvudbeståndsdel, och har man därvid kommit till era lösningar, av vilka dock ingen hittills kan anses vara lllt tillfredsställande. Kiselkarbiden tål som bekant temeraturer åtminstone upp till 2 ooo° C och är ur den synunkten ett idealiskt material, helst som den är kemiskt hög grad beständig. De motståndsmaterial med kiselarbid som huvudbeståndsdel, vilka hittills kommit till anändning, hava i allmänhet bestått av kiselkarbidkristaller ler eller mindre krossade, hopfogade av ett bindemedel, am framställts genom inverkan av kol på kiselsyra eller enom siliciumångor på kol. På detta sätt har man fått laterial, som antingen äro föga tillfredsställande vid höga ;mperaturer eller mycket dyrbara. Den kinkigaste punk- ;n i problemet ligger emellertid i strömtillförseln, då det äller material med negativa temp. -koefficienter.
I vårt land ha under de sista åren pågått experiment i amma syfte, varvid helt andra vägar följts. Resultaten torde omma tillsynes under innevarande år.
När det blir möjligt att ersätta grafit i alla slags nu anända ugnar med ett billigt upp till 2 ooo° C beständigt lotståndsmaterial, kunna små elektriska smältugnar bli emene mans egendom i samma utsträckning, som motorer edan äro det. Följden härav synes åtminstone kunna liva, att jordbruksbefolkningen vintertid kan sysselsätta ig med handtverk eller varför icke konsthandtverk med las, leror och metaller som material. Uteslutet är ju icke eller, att värme från dylika elektriska små-ugnar sekundärt an utnyttjas för bostadsuppvärmning.
ilka äro nu möjligheterna att ersätta importerat bränsle med elektrisk energi för värmeändamål?
Det är naturligtvis ännu för tidigt att söka närmare uteda, i vilken utsträckning industriens ugnar kunna elek- ■ifieras, men ett överslag är lätt åstadkommet. Ur Komlerskollegii utredning om bränsleförbrukningen åren 1913 -1917 är efterföljande tabell över årlig bränsleåtgång för idustrien , utdragen, och därpå är grundad en moderat ppskattning av de kvantiteter kol för ugnsändamål, som unna inom, låt oss säga, detta decennium väntas bliva rsatta av elektrisk energi.
Årlig bränsleåtgång för industrien 1913 — 1916.
Nuv. bränsle- Därav antages , . . . . . förbrukning re- bliva ersatt av
Malmbrytning och malmindustn. ducerad till ton el. energi c:a
stenkol
ton stenkol
ärn- och stålverk
. 1 343 000
300 000
lek. verkstäder .
1 90 000
50 000
letallmanufaktur .
32 000
20 000
Ivrigt
163 000
—
1728 000
370 000
Jord- och stenindustri.
^alk- och kritbruk
. 23 700
5 000
lementfabriker
99 000
—
Transport 122 700 5 000
Transport
Porslins- och kakelfabriker .
Glasindustri .
Övrigt .
122 700
37 000 107 000 238 200
5 000
20 000
1 00 000
5°4 9°°
125 000
Livsmedelsindustri .
Bagerier och kexfabriker
Övrigt .
23 000
3 1 3 00°
5 000
336 000
5 000
Kemisk-teknisk industri .
240 000
40 000
Övrig industri (inkl. gas-, vatten, och renhållningsverk)
1 900 100
_
Summa
4 709 000
540 000
Ur samma källa är hämtad följande tabell över total förbrukning av bränsle, omräknat som stenkol — i ton för år
1. Ångpannedrift vid
Industri, handel och jordbruk ...
Tärnvägarna .
Fartyg .
IfD3
2778 000
1 005 000
1 157 000
1916
2774 000 1301 000 1 232 000
4 940 000
5 3°7 000
2. Ugnsdrift .
3. Rumsuppvärmning, hushållsbehov .
2 007 000
4 610 000
2 065 000
4 969 000
Summa
11 557 000
12 341 000
Med dessa tabeller som utgångspunkt är det nu lätt att åstadkomma en ytlig orientering rörande den bränslebesparing, som är att vänta under innevarande årtionde genom ökad användning av elektrisk energi såsom värmekälla. Därvid har gjorts dels en moderat uppskattning, dels en uppskattning av vad, som maximalt kan tänkas elektrifieras. Mellan dessa gränser kan man med stor säkerhet vänta, att resultatet skall ligga.
Bränslebesparing ton per år
Mod.uppsk. Maximalt
Motsv. ökning i energiätg, mill. kWh per år Mod. uppsk.
Max.
1. För ångpannedrift ... 25000 170000 160 1000
2. » ugnsdrift . 540 000 1 500 000 600 3 000
3. » hushållsbehov
(matlagning) . 100 000 1 000 000 100 1 000
665 000 2 670 000 860 5 000
utgörande
av den totala bränsleförbrukningen år 1916... 5,5 % 22,0 % — av den totala kolimporten år 1916 . 10,7 % 43,0 % — —
av den totala elektr. energiproduktionen år 1920 — — 37,5/o 216%
Man finner sålunda, att den besparing i bränsle, som kan väntas, blir mer än 5 % av den totala bränsleförbrukningen år 1916, och då bränslebesparingen givetvis kommer att resultera i en lika stor minskning av importen, kan man säga, att mer än 1 o % av kolimporten år 1916 kommer att på denna väg inbesparas. Den ökning i produktionen av elektrisk energi, som följer härav, uppgår till minst c:a 40 % av den totala energiproduktionen år 1920, eller åtminstone c:a 1 milliard kWh. Som synes är ångpannedriften ur kolbesparingssynpunkt av relativt underordnad betydelse.
För belysande av den totala elektriska energiproduktionen, dess användning och tillväxt meddelas här till slut en tabell, hämtad ur industristatistiken för år 1919.
Källa: Internet Archive ·